Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 43. Den 26 Juli 1903 - Sven Lampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN LAMPA.
Vid Brunnsvikens strand, den mångbesjungna,
vid Albano i Stockholms närhet ligger statens
entomologiska anstalt, hvilken under de år, den
hittills existerat, uträttat så mycket mot de svåra
insektshärjningarne i vårt land, särskildt i
afseende på trädgårdsskötseln. Att den
praktiskt-veten-skapliga anstalten i sommar är ytterst flitigt
anlitad är själfklart, så svåra som insekterna i år
äro. Trädens blad stå ju allestädes liksom
uppfrätta, genombitna af insekterna, och man kan icke
annat än vänta ett dåligt fruktar.
Det var den 14 december 1889, vid
Entomologiska föreningens tioårsfest, som frågan om
inrättande af en entomologisk anstalt i Sverige
braktes på tal, och år 1896 var frågan ändtligen
så mogen, att riksdagen anvisade medel till
upprättande och underhåll af anstalten i fråga. Den
började redan följande år sin välsignelsebringande
verksamhet och är allt fortfarande den enda anstalt
i sitt slag i norden.
I den så härligt belägna byggnaden på
höjden vid det klara vattnet arbetas det oafbrutet
från morgon till afton af anstaltens föreståndare,
professor SVEN LAMPA, och hans medhjälpare. Här
vankas, minsann, inga sommarferier, nej, sommaren
är just den brådaste arbetstiden.
Långt före anstaltens tillkomst var det klart,
att Sven Lampa skulle, för så vidt det blef
verklighet af förslaget, sättas i spetsen för den nya
institutionen.
Född den 17 november 1839 på egendomen
Skeberga i Thorsö församling af Skaraborgs län,
kom L. vid 11 års ålder till Mariestads skola, där
han gick till 1856. En ögonsjukdom hindrade
honom från att fortsätta läsningen och afbröt också
efter blott några veckor hans vid målareakademien
i Stockholm började studier. L. gaf sig då till
bokhållare på egendomen Hallansberg i
Västergötland, hvilken plats han innehade i två år. Under
denna tid studerade han äfven flitigt
landtbruks-böcker, samlade och examinerade ’växter och
bildade också Mariestads museum.
I januari 1860 ingick L. som betalande elev
vid Julpa landtbruksskola i Västmanland. Våren
1860 lämnade ban densamma efter undergången
examen och gjorde samma år på hösten en utrikes
studieresa till Köpenhamn, Brüssel och Paris. Han
var sedermera till hösten 1864 förste lärare och
vice föreståndare vid Julpa, hvarpå han flyttade till
egendomen Igelsta i Tillberga socken, som
innehades af hans svärfar. Denna egendom befann sig
emellertid i ett synnerligen dåligt skick och efter
de för allt svenskt jordbruk så svåra åren 1867
och 1868 lämnade L. egendomen till en
arrendator. Själf begynte han åter samla och studera
insekter och gjorde för den skull åtskilliga resor i
Sverige.
År 1878 flyttade L. till hufvudstaden, hvarest
han följande år började arbeta å riksmusei
entomologiska afdelning, och fortsatte därmed i 18
år. 1887 erhöll han plats som praktisk ento
molog vid Landtbruksakademien, hvilken befattning,
sedermera öfverflyttades till Landtbruksstyrelsen.
Under tjänsteresor 1887—97 har L. varit i tillfälle
besöka nästan alla svenska landskap.
Utan ansökan, på Landtbruksstyrelsens förord,
erhöll L. 1897 platsen som föreståndare och
professor vid statens entomologiska anstalt. Och
sedan dess har han därstädes varit oafbrutet
verksam med sina gagnande undersökningar för hög och
låg. 1891—1901 var L. också redaktör för
Entomologisk tidskrift, där man kan läsa en mängd
artiklar af hans penna, liksom i »Uppsatser i
praktisk entomologi», hvilken publikation redigeras af
L. och hittills utkommit i tolf årgångar.
»Våra för fruktträd och bärbuskar skadligaste
insekter», med 40 träsnitt, är ett arbete af den
skicklige vetenskapsmannen, hvilket han själf
betecknar som det nyttigaste han gjort. Och nyttig
vill han vara! Åt den enbart teoretiska
kunskapen skakar han gärna på hufvudet, åt
undersökningar, som i det stora hela icke kunna gagna,
utan blott äro ett utslag af fåfängan, småler han.
Och dock är Sven Lampa, denne hedersman, en
mycket poetisk natur, som i hög grad njuter af
naturens skönhet rundt om den entomologiska
anstaltens byggnad, i hvars öfre våning han har sin
bostad, och med rörelse åser solnedgången i
Brunnsvikens klara vågor... Ett nyttigt lif, ett lyckligt
lif, om också vinterkvällarne, då snön ligger rundt
om i skog och mark, kunna förefalla en smula
långa — hvad kan man i det stora hela mera
begära ?
jr VAR S DAGS FOTOGRAF I STHLM. Klickf: Kern. A.-B. Bengt Silfversparre Sthm—Gbg
STATENS ENTOMOLOGISKA ANSTALT.
— 678 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
