- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 6 (1904/1905) /
178

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 18 December 1904 - Casten Abraham Carl Warberg - Apropos Nobels fredspris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CASTEN ABRAHAM CARL WARBERG.

till porträttet A föregående sida.

Ett vidt spridt rykte vill veta, att chefen för fjärde
arméfördelningen generallöjtnanten H. Gadd, inom
någon tid skall komma att afgå och efterträdas af chefen
för sjätte arméfördelningen, generalmajor C. Warberg.

Denne framstående militär, hvilkens bild H. 8 D.
nu återgifver på sin första sida — generallöjtnant Gadds
fotografi har redan förut varit att se därstädes —
åtnjuter ett högt anseende inom den svenska armén så
väl för sina teoretiska kunskaper som sin praktiska
skicklighet, hvilken han till full evidens lagt i dagen
under de fälttjänstöfningar hvari han deltagit. Härtill
kommer, att generalmajor Warberg har en synnerligen
rättfram karaktär, är en man i ordets fulla bemärkelse.

Casten Abraham Carl Warberg föddes den 2 dec.
1845. Efter 1864 aflagd officersexamen utnämndes han
till underlöjtnant vid Andra lifgardet, inträdde 1867 i
krigshögskolan samt utnämndes följande år till löjtnant.

År 1871 blef den begåfvade och flitige unge
mannen förordnad till generalstabsofficer, utnämndes 1874
till stabsadjutant och löjtnant vid generalstaben och
1875 till kapten därstädes. Efter att 1879 ha blifvit
kapten vid Andra lifgardet, avancerade W. 1884 till
öfveradjutant och major vid generalstaben, 1888 till
öfverstelöjtnant därstädes och blef 1891 öfverste och
chef för Norra skånska infanteriregementet. 1897 följde
utnämningen till generalmajor i armén och 1899 till
chef för sjette arméfördelningen.

W. har utöfvat en omfattande lärare- och
militärisk-litterär verksamhet. Han var sålunda 1873—77 lärare i
krigskonst vid krigsskolan samt undervisade äfven under
en tid i reglementen och krigslagar. 1875 omarbetade

han enligt uppdrag "Stridslära för arméns
underbefälsskolor" och lämnade 1875—77 en redogörelse för
trängväsendets historiska utveckling. 1878—84
beklädde han lärareplatsen i krigskonst och krigshistoria
vid artilleri- och ingeniörshögskolan.

Men W. har också på allvar luktat krut. Han var
nämligen år 1877 som militärattaché följaktig ryska
Donauarmén under rysk-turkiska kriget i sex
månaders tid. W. var då stationerad dels vid högkvarteret
och dels vid nionde armékåren. Han bevistade
be-skjutningen af och träffningen vid fästningen Nikopol
samt fästningens kapitulation i juli månad. Vidare
var han ett uppmärksamt vittne till de olika
drabbningarna vid Plevna, Sgalevica och Pelisat samt till
Plevnas cernering.

Under åren 1886—88 tjänstgjorde den duglige
mannen som souschef och åren 1888 — 91 som chef i
kommandoexpeditionen. Ännu högre steg han, då
han 1895—99 var t. f. chef för generalstaben.

Naturligtvis har W. — såsom alla andra i främsta
ledet stående svenskar, de må vara militärer eller
civile — deltagit i kommittéarbeten. Han var 1879 —
81 sekreterare i svensk-norska kommittén för
afgifvande till förslag i bevakningstjänsten, och efter att
1900 01 ha kraftigt deltagit i arbetena för ny
härordning, var W. 1903 ordf. i kommittén för
granskning och omarbetning af förslag till organisation af
landsstormen.

Det är, som man hör, en mångsidigt erfaren man
hvilken, efter allt att^antaga, blir general Gadds
efterträdare.

APROPOS NOBELS FREDSPRIS.

SVENSK HEDERSLEDAMOT AF L’INSTITUT DE DROIT INTERNATIONAL.

Ende svenske
hedersledamoten och
ene ledamoten (den
andre är f. d.
legationssekreteraren
Kleen) af 1’Institut
de droit
internatio-nal, hvilket nu af
Norska stortinget
tilldelats Nobels
Fredspris, är f.
justitierådet Samuel
Rudolf Detlof
Knut Olivecrona,
f. 1817, student
1836, fil. d:r 1839,
jur. kand. 1842.
Doc. i kriminalrätt
vid Uppsala
universitet 1847, vice
hä-radsh. 1849, aflade
1851 jur. lic.-ex.
1852-68 prof. i
allm. lagfarenhet
och romersk rätt i
Uppsala, 1868—89
justitieråd. 1863
prom. till jur. d:r.
Utgifvit många
arbeten, hvaraf "Om
dödsstraffet", 1868,
och "Om orsakerna
till återfall till brott"
ådragit sig särskild

uppmärksamhet.
Korr. led. af
Franka institutet.

HVAR 8 Jjaus fotograf i Sthlm, j S. R. D. K. OLIVECRONA KtKlu: Btvgt SUfrmparre.

f. d. justitieråd, ende svenske hedersledamoten af L’Institut de droit in-

ternational.

L’Institut de droit
international
stiftades 1873 af några
intress. rättslärda,
vann så småningom
större anslutning o.
har i samma mån
vuxit i inflytande till
förmån för den
internationella freden
genom främjandet
af den
internationella rätten.
Institutet är näml.
uteslutande af
vetenskaplig karaktär. Det
består af högst 60
aktiva medlemmar,
lika många
associerade samt ett
obestämt antal
hedersledamöter. Icke mer
än en femtedel af
medlemmarne i
någon klass får
tillhöra samma stat.
Institutet anses
do-micilieradtdärhvar-est generalsekreteraren bor, hvilket f.
n. är Louvain i
Belgien. Sammankomster hållas hvarje
eller ’hvartannat år i
olika länder.

— 178 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:52:51 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/6/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free