Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 22 December 1907 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIXTEN von FRIESEN.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Den 11 december fyllde Stockholms
stadsfullmäktiges ordförande, bankofullmäktigen, lektor Sixten von
Friesen sextio år. Han fick därvid mottaga en
hyllning af sina kamrater i kommunalrepresentationen, som
vältaligt vittnar om den högaktning och det
förtroende, han — den förste valde på denna post — i
denna egenskap förvärfvat sig hos alla, oafsedt
partiställning.
Sixten von Friesen är en de goda gåfvornas, den
praktiska blickens och det energiska arbetets man i
lycklig förening. Därför har hans gestalt ock blifvit
framträdande, hvar hälst han kommit att ställas.
Först som den skicklige pedagogen och den
styrkraftige rektorn. Efter 1877 afslutade
matematisknaturvetenskapliga studier i Uppsala blef han 18S0
lektor och rektor vid det nyupprättade realläroverket
i Stockholm, som hvars styresman han för öfrigt
vikarierat redan före sin promotion. Samma år tog han
säte i öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
och inledde därmed raden af de medborgerliga
förtroendeuppdrag, för hvilka han sedan i alltjämt ökad
utsträckning tagits i anspråk. 1 läroverkskommittéerna
på 1880-talet, både den af 1879 och den af 1882, hade
han ett själfskrifvet säte och togs vidare i anspråk
för de pensionsinrättningar, hvilka förekomma inom
de olika skolstaterna, samt de utredningar, som för
dessa funnos erforderliga. Men under tiden hade han
kallats till andra värf, som föranledde honom att 1891
efter elfva års förtjänstfull verksamhet nedlägga sitt
rektorsämbete.
Därefter Jr det för ett tiotal år eller mera politikern
träder i förgrunden. År 1884 invald i Andra
kammaren som riksdagsman för Stockholms stad delade han
tre år senare sina frihandelsvänliga bänkkamraters öde
att riksdagarne 1888-90 få lämna plats för det
tullskydd vänliga minoritetspartis kandidater, hvilka några
kronors oguldna kommunalutskylder i kraft af
forma-lis iska lagbestämmelser skänkte den bättre "rätten".
Men 1891 återvände han och steg nu snart till att
blifva en af Andra kammarens inflytelserikaste
personligheter. Ehuru omfattande en utprägladt liberal
åskådning vann han snart på grund af sin praktiska
läggning och de sparsamhetens grundsatser, han
omfattade i fråga om statshushållningen,
landtmannaparti-ernas förtroende och erhöll redan 1892 den plats i
statsutskottet, ingen stadsrepresentant före honom aktats
värdig. Det dröjde ej häller längre än titi följande år, förr
än han mottog ännu ett bevis på kammarens förtroende
till hans förmåga i finansiella frågor, i det han
nämligen 1893 blef en af riksdagens då för tiden sju
fullmäktige i riksbanken, en plats, han sedan dess
alltjämt behållit. Vid denna tid intog han i
partihänseende en särställning som liberal frihandelsvänlig
vilde, och det är först under 1890-talets sista år han
framträder som nyskapare och organisatör at det till
en början väsentligen rösträttspolitiska parti, hvilket
under dc senaste åren varit Andra kammarens
manstarkaste. Liberala samlingspartiet med des-
ursprungliga röäträttsprogram — kommunalsbecket — var till
alldeles öfvervägande del S xten von Friesens verk
och det kräfdes helt säkert hela hans öfverlägsna
förmåga att från början sammanföra de ursprungligen
allt annat än likartade grupper, hvaraf det fortfarande
är sammansatt. Försöket lyckades och fick en
betydelse för vårt lands politiska utveckling under de
närmast följande åren, som säkerlijen icke kan
öfver-skattas.
När partiet vann majoriteten inom Andra
kammarin, fick det emellertid icke längre åtnjuta förmånen
af Sixten von Friesens ledarskap. Han hade 1902
kallats att taga del i kommittéarbetet för det pro-
portionella valsättets tekniska utredning, och han
kände sig uppenbarligen alltför bunden häraf för att
finna sig ägn3d upptaga den strid mot
proportiona-lismen, hvartill vänstern fann sig uppfordrad. Han
stod dock alltjämt kvar som trofast stridsman i
partiets led, tills han 1905 af Stockholms
stadsfullmäktige insattes i Första kammaren.
En bidragande orsak till den tillbakadragenhet i det
politiska lirvet, sotn numera utmärker honom, torde
vara, att han de senaste åren i allt högre grad tagits
i anspråk för kommunalmannens arbetskräfvande värf.
Redan 1887 hade han invalts i hufvudstadens
kommunalrepresentation och blef, som man kunde vänta,
snart en af dennas mäst bemärkte män. Han blef
fattigvårdsnämdens ordförande, suppleant i det
mäktiga beredningsutskottet och som talare en af de mäst
uppmärksammade. Den 2 april 1904, då kamrer
Ekgren afgick, blef han dennes efterträdare på
Stockholms stadsfullmäktiges dåvarande främsta
förtroendepost: vice ordförandeplatsen, för att kort därefter, då
överståthållarens själfskrifvenhet sent omsider
afskaffades, intaga ordförandestolen.
Med obruten kraft och oförsvagad energi skall
Sixten von Friesen helt säkert ännu länge på denna
plats verka till hufvudstadens bästa. Och med
förändrade partiförhållanden i Första kammaren kan det
väl ock hända, att från honom åter skola höras
myndiga ord från hufvudstadsbänken där, såsom i Andra
kammaren tillförene.
5. Hn.
TELEGRAFVERKETS NYE CHEF.
Foto. Hamnqvist. Storkholm. Kliehi. Bengt Si lf »"»Fam
S. L. H. RYDIN.
Statsminister Lindman har på ansökan beviljats
afsked från befattningen som generaldirektör och chef
för telegrafverket med utgången af 1907, och i hans
ställe har utnämnts t. f. generaldirektören Sven Ludvig
Herman Rydin, för en tid af sex år. Den nye
generaldirektören är känd som en dugande kapacitet och
en inom verket väl pröfvad kraft.
- 178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
