- Project Runeberg -  Lärobok i fosterlandets historia för folkskolans barn /
4

(1884) [MARC] Author: Henning Wendell - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

året var måhända äfven för våra hedniska förfäder julen,
då de fröjdade sig öfver mörkrets aftagande och
återkomsten af längre dagar, likasom vi nu glädja oss deråt,
på samma gång som vi derjämte fröjda oss åt det ljus,
hvilket genom Frälsarens födelse är tändt för dem, »som
bo i mörko lande».

Den nordiske bonden [1] egde ett oinskränkt välde
inom egen gård. Han var herre öfver trälarnes lif,
och de nyfödda barnen kunde af honom godtyckligt
förskjutas eller upptagas. I förra fallet blefvo de utsatta
i vildmarken, i det senare lade han dem i sitt knä, då
de »vattenöstes och fingo namn». Den friborna kvinnan
hade i sitt hem mycket att säga och bemöttes med mera
aktning än fallet var i många andra länder.

6. Styrelsesätt. Härfärder. De frie
odal-bönderne afgjorde allmänna angelägenheter på
sammankomster, som kallades ting [2]. Länge dröjde det, innan
landet blef förenadt till ett helt. Dess för innan
utgjorde hvarje landskap ett litet rike för sig och styrdes
af småkonungar [3], eller fylkeskonungar, hvilkas makt
var ganska inskränkt. Då desse omsider kufvades af
väldigare härförare — bland hvilka i synnerhet
Upsala-konungarne intogo ett framstående rum —, drogo de
förre ut att söka nya boningsorter på främmande kust,
och så börjades de beryktade nordmannatågen. De
krigiska sjöfärder, som egt rum under namn af
vikingatåg, voro mera enskilda företag, föranledda af begär
efter äfventyr, af roflystnad och törst efter den tvätydiga
ära, som på sådan väg kunde vinnas. Dock gåfvos det
äfven vikingar, som voro nog ädelsinnade att hålla jagt
på sjöröfvare och skydda köpmansflottor. En sådan
storsinnad viking är det, som vår skald Tegnér
besjungit i sin Frithiofs Saga[4].

7. Ett vikingatåg. Det var sommaren 917.
Då foro vikingarne Egil Skallagrimsson och hans broder


[1] Se Läsebok f. Folksk. sid 237.
[2] Se Läsebok f. Folksk. sid 269.
[3] Se Läsebok f. Folksk. sid 267.
[4] Se äfven Läsebok f. Folksk. sid 255.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:07:50 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hwlifh/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free