- Project Runeberg -  I blått band : värs och prosa /
142

(1923) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En liten moralpredikant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

kyffe de bodde i på den tiden, då far söp, och huru
detta såg ut.

sMen en krona är ju ändå ej så mycket», sade hon
mjukt och fäste ett par goda ögon på sin man. »Om
också i allra värsta fall utgifterna skulle återkomma
varje gång tidningen kommer, så blir det ändå ej mer
än 52 kronor om året, och det kunde du förr i världen
offra å krogen på en enda vecka».

Kalle hade hoppat ner av soffan, tagit upp den
sam-manskrynklade tidningen och slätat ut den. Och nu
kom han till far med tidningen i famn och sorgen
målad i sitt lilla vackra ansikte:

»Far, tycker du ej längre om ’Blå Bandet’!»

En brännande rodnad flög upp på fars kinder. Han
satt tyst några sekunder, och så mottog han tidningen
av Kalle, klappade denne på huvudet och sade:

»Jo, min gosse, jag tycker om ’Blå Bandet’ allt
fortfarande. Det är — såsom varje god nykterhetstidning
— en av mina bästa vänner. Det lär mig, det styrker
mig, det stöder mig, det förströr mig. Jag kan ej leva
utan det. Men jag glömde för ett ögonblick, att den
vännen också ber för dem, som behöva hjälp, för dem
som vilja verka vår sak, och för dem som vilja hedra
vår sak».

Kalle såg under talet uppmärksamt på far med sina
kloka ögon, och ej en stavelse av faderns ord gick
förlorad för honom. Ehuru han ansträngde sig,
förstod han dock icke hela innebörden i det fadern sagt.
Men ett förstod han: att far icke längre var ond på
»Blå Bandet». Och det var egentligen allt vad han
ville veta.

»Aja», sade nu mor, »en krona är ju, som sagt,
heller inga stora pengar. Jag skall göra, vad jag
kan, för att utgiften inte skall bli så kännbar för
dig».

Far gav henne ett varmt ögonkast tillbaka.

Kalle kom nu in från köket, dit han gjort en titt,
med någonting i handen.

»Far», sade han, >ge också det här åt ’Blå Bandet’».

Det var Kalles sparbössa — de 1- och 2-öringar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:50:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iblband/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free