Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 37. Fredagen den 14 september 1888
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
tjockt än för tunnt och sedan delas i tvenne
hälfter, likaledes efter längden, hvarefter
kärnhuset sorgfälligt bortskrädes ined en silfversked
såsom vid gurkors rensning.
I. Rätter af färska pumpor.
1. Stufvade pumpor. Man skär en skalad och
rensad pumpa i 4, 6 eller 8 längder, allt efter
hennes storlek, och hyflar hvarje remsa på
gurk-hyfveln till tunna skifvor, strör lagom med salt
deröfver och låter den stå ungefär två timmar.
Nu fräser man rätt mycket hackad dill i ister
eller smör, ångkokar pumpskifvorna deri några
minuter, späder vatten på samt litet ättika och
bifogar ett par pepparkorn. Till sist reder man
såsen med tjock, sur grädde. Smakar bra till
grisstek eller kolletter.
2. Fylda pumpor (engelsk rätt). Man gör ett
stort hål på pumpan, uttager både köttet och
kärnhuset genom denna väg, skär fruktköttet i
skifvor, blandar det med äppleskifvor, rifven
mandel, citronskal, kanel och socker, fyller pumpan
dermed och steker det hela i ugnen.
3. Gelé af pumpor. 1 skålp. i strimmor skuren
pumpa sockras väl och får stå till andra dagen.
Den vunna rikliga saften kokar man upp,
tillsätter en malsked arrak och förväller bitarna
ungefär 1 qvarts timme deri. Sist blandar man 2
blad upplöst röd gelatine dertill och häller geléet
i en glasskål att kallna och stelna.
4. Mos af pumpor. Bitarna kokas möra i
saltvatten och passeras genom hårsikt. Under tiden
kokas god mjölk med litet bittermandel, socker
och kanel (eller bättre stött hvitpeppar) och mosel
röres dertill.
Kaka. .5 ’/« skålp. risgryn förvällas i vatten
eller mjölk. Af 2 skålp. pumptärningar göres ett
mos, hvilket blandas med 4 lod smör, 6 äggulor,
1 kopp rifvet bröd, 4 lod mannagryn, 10 st. rifna
bittermandel, kanel, salt, citronskal, ’It skålp.
socker, litet salt, risgrynen och äggskummet.
Stekes i smord form 1 timme i varm ugn.
Vanilj-eller fruktsås serveras dertill.
II. Syltade pumpor.
1. 5 skålp. aflånga pumpbitar, 4 koppar god
ättika, 4 skålp. socker, 2 bitar ingefära, hvilka
läggas i vatten aftonen förut för att kunna skäras
i skifvor, 1 matsked stött ingefära, 4 groft stötta
livilpepparkorn. Af sockret och ättikan kokas
en lag, skummas bra. Kryddorna iläggas och
pumporna kokas klara, hvarefter man tar ut dem
med skumslefven och låter saften koka ihop en
half timme.
2. Pumpbitarne betäckas med ättika, hvari de
böra stå minst 12 timmar och gerna derutöfver.
Ett halft skålp. socker (på 1 skålp. frukt) kokas klart
med litet vatten; kanelbitar, nejlikor och
citronskal iläggas och pumporna kokas klara.
3. Alldeles som sockergurkor.
4. Färsk ananas. Häller man några droppar
ananas-essens (som jag fick köpa på konditoriet)
till sockerlagen, hvari de förut med litet ättika
stäukta pumpbitarna kokas, så antager syltet god
ananassmak.
III. Inläggning.
5. k. asiagurkor. Pumpbitarne saltas och få stå
öfvertäckta en natt: nu breder man ut dem på
linne och torkar hvarje bit bra, och packar ner
dem i glasburkar. Mellan hvarje hvarf strör man
några stark- och kryddpepparkorn, 3 nejlikor och
en handfull gult senapsfrö. Ibland ett par i
ättika förvälda schaloftenlökar (eller syltlökar) och
dill-hufvuden. Ofvanpå körsbärs- och vinbärsblad och
dill. Det hela betäckes med uppkokt kallnad
ättika. Äro ej färdiga till ätning, förr än de blifvit
genomskinliga. Frost tåla de ej, derefter blifva
de lösa och mosiga.
* *
*
Har jag syltat och inlagt tillräckligt för
vinter-behofvet, så torkar jag en del af återstoden; af
den sista resten kokar jag en sirup, som är
särdeles välsmakande. Stenia.
Husg-erådet.
Målning. Som det är ganska dyrt
att anlita målare, om man vill hafva
några hvardagssaker uppsnyggade t. ex.
köksbord, stolar, skåp eller packlådor,
har jag brukat måla dessa sjelf; det
är mycket lätt, i synnerhet, då man
blir litet van. Man köper i en
färghandel en passande pensel för 35 à
05 ore samt för 50 it 75 öre
tillblandad oljefärg i den tonfärg man önskar
och begär att det lägges bra med
torksaker uti den samma, ty den torkar
då fortare. Sedan målar man hvarje
sak två gånger, men låter målningen
torka emellan. Efter första målningen
bör jag med en slät pimsten slipa
föremålen väl, ty de blifva då slätare och
jemnare. Finnas några större hål eller
ojemnheter, kan dessa lätt igenpackas
med litet spackelkitt. Då målningen
nu är torr, kan man med fördel
öfver-stryka den med litet ljus lackfernissa.;
den blifver då så mycket vackrare.
Augusta.
Matlagning-.
Svamp anrättas enklast på följande
sätt: Man tager flere sorter ätlig svamp,
ju flere, dess bättre, rensar och sköljer
den väl samt låter den med litet salt
och något vatten koka i 3 à 4
timmar, tills den kännes mjuk. Så
behandlad svamp kan, blott genom
uppkokning ett par gånger i veckan
förvaras mycket länge, äfven på
sommaren. Då man vill använda den, redes
så mycket man för tillfället behöfver
med litet smör, mjölk och grädde.
E. L.
Persisk skarpsås. Denna sås, som
vunnit det mest odelade bifall af alla
snälla husmödrar, tillagas som följer:
Uti en större förtent kopparpanna slås
| stop mjölk, 1 skålp. pudersocker, 1
lod ingefära, J lod nejlikor, J lod
saffran (denna torkas och stötes
tillsammans med en bit socker) och 4
spanska pepparpungar, hvilka fås å hvarje
apotek. När detta uppkokat, afredes
det med 1 qvarter mjölk, 2 äggulor
och 11 jumfru hvetemjöl. När
mjölet blifvit väl kokt, tUlsättes 1
balf-stop stark ättika, såsen aflyftes och
silas och är nu färdig; vid begagnandet
tillsättes lika mycket söt grädde som
sås. Denna süs serveras till all slags
kallmat, såsom kalfstek, silisallad, grön
sallad m. m. Serverad till kall
potatis, ger den åt denna en smak som
liknar varm mandelpudding. Kan
förvaras länge. Prenumerant.
Konservering.
Aff förvara pressgurkor till vintern.
Gurkorna ligga i vatten några timmar,
hvarefter de sönderskäras som vanligt
och läggas i stark saltlake i | dygn.
Derefter afsilas de och ättika med
hvitpeppar slås kokhet öfver.
Eclla.
Ett utmärkt sätt att inlägga sill.
Några sillar urtagas och läggas i vatten
i 18 timmar, hvarefter de flås och
skäras i bitar, utan att ryggbenet
borttages. Sillen lägges derefter i
ättiks-sprit med peppar, lagerbärsblad, lök,
ingefära och dill. Bör ligga inkryddad
några dagar, innan den ätes. Är
mycket omtyckt af herrar. Edla.
Drycker.
God och hållbar körsbärssaft tillagas
på det enkla 6ättet, att sedan
stjelkarne frånrensats och bären sköljts,
läggas de hela i en kruka jemte socker,
som bör vara J skålp. mot hvarje
skålp. bär. Ett passande lock fästes
och tillsmetas med rågmjölsdeg, på det
ingen luft må tränga in. Derpå
nedsattes krukan i en kittel med vatten
att koka i tre timmar, hvarefter
innehållet, sedan det något svalnat, hälles
i en silduk att sjelfrinna. De
från-silade bären kunna kokas och
begagnas till soppor. Den som vill våga
försöket skall finna att denna
körsbärssaft är lika god, kärnstark och hållbar
som annan på vida besvärligare sätt
kokad. E. S
Bakning.
Goda norrlandspepparkakor. 2
qvarter god sirup, som vispas till den
frad-gar sig; | skålp. strösocker; 2 qvarter
skiradt smör, 2 skedar kanel, 3 skedar
peppar, 1 sked ingefära, 1 sked
kryddnejlikor, 2 skedar fint skurna
pome-ransskal, 1 qvarter söt grädde, 2 ägg
och 1 tesked upplöst pottaska samt
mjöl efter godtycke. Degen bör stå
ett dygn. Norrländska.
Norrlandspepparkakor, annat slag. 2
qvarter sirup arbetas | timme med en
sked, tills den blir ljusbrun eller
porös, med I skålp. strösocker. Deruti
inknådas: 1 skålp. väl tvättadt smör,
1 tesked nejlikor, 1 tesked
kryddpeppar, 1 tesked kanel, J tesked
kardemumma, 2 teskedar god sur grädde
och 1 rågad matsked renad pottaska.
Allt detta röres nu ’ väl tillsammans
med så mycket hvetemjöl, att degen
blir så bård som en vanlig hvetedeg.
Den bör stå öfver natten. Af denna
sats blir minst 200 pepparkakor, tagna
med ett glas. Norrländska.
Telefonkakor .. 2 i skålp. skiradt
smör, 3 skålp. socker, 1 qvarter vatten,
nejlikor, ingefära, kanel och pomerans-
skal efter smak (minst 1 matsked af
hvardera), 4 skålp. hvetemjöl samt för
10 öre pottaska. Norrländska.
Mjuk pepparkaka. 3 hela ägg vispas
tillsammans med 75 ort pudersocker
tills smeten ljusnar; derefter iblandas
25 ort smält osaltadt smör, 3 jumfrur
sur grädde, 1 matsked fint skurna
po-meransskal, 1 tesked nejlikor och
kanel samt en tesked jästpulfver
uppblandad med 90 ort hvetemjöl.
Smeten slås i väl smord form och bakas
i varm ugn. Maja.
Hedvigtårta. 1 qvarter socker, 4
ägg-gulor, 1 qvarter skiradt smör och 1
qvarter mjöl blandas väl. Hvitorna
slås till hårdt skum och iröras sakta.
Två medelstora bottnar kunna häraf
erhållas. Elise,
Efterrätter.
Krusbärskaka. Ett halfstop krusbär
kokas till mos och sockras, men afredas
ej; sedan detta kallnat, tages ett halfstop
mjölk, 8 ägg, 36 ort stötta skorpor och
6 matskedar skirdt smör. Då detta är
väl blandadt, iröres mjöl och
alltsammans lägges i en smord form och
gräddas i ej för het ugn. Uppstjelpes
af-svalnad.
Läkareråd.
Lldy. De preparat, om hvilka ni frägar,
kanna vi ej til] sammansättningen och kunna
således ej yttra oss om deras goda eller
dåliga egenskaper. Ett tandpulver, som vi
kunna rekommendera eder, är d:r Ulmgrens,
såsom varande både oskadligt och nyttigt.
Önskar ni en god »tandtvål-, gör ni klokast
i att vända er till någon tandläkare.
D. von P. 1). Ja. 2). Se svar till Lisa 21
Är i n:r 7. Jemför oek svar till Svea här
nedan. B). Se svar till Chandernagor 3) i n:r 14.
E. N. Bästa medlet att förekomma
utslaget är att fortast möjligt böta snufvau samt
att, medan den varar, tidtoch ofta ingnida
ren vaselin på öfverläppen. Är utslaget redan
utbrutet, bör ni använda en salva af: 1 del
salicylsyra, 10 delar zinkoxid och 10 delar
stäricelse samt 20 delar vaselin. Salvan
stry-kes på tjockt hvarje qväll samt äfven på
morgnarna, så vidt ske kan.
Svea. Orsaken är ganska visst den, ni sjelf
antar, hvarför ock åkomman blir än mera
svårbotlig. Skulle något verkligt
underlifs-lidande föreligga, så är det af största vigt att
låta behandla detia. Likaså er tröga afföring.
Sök reglera denna medels att om morgnarna
dricka Marienbadervatten eller ett glas varmt
vatten med t:Usats af en stor tesked artcficielt
Carlsbadersalt. Om så behöfves, bör ni
dessutom på qvällarna taga en tesked Pulvis
Glycyrrhixa compositus. Hvad lokal
behandling af er åkomma beträffar, så torde den
kräfva kirurgiskt ingrepp, bestående i s. k.
scarificationer. Ben rent medikamentösa
behandling, som vore at.t försöka, tinnes
angifven i svar till Lisa 21 år i n:r 7.
Octaria. En närmare undersökning vore
önsklig. Försök emellertid att en tid tre
gånger dagligen taga in 1 gram salol. Hvad
hårets affallande beträffar, så tro vi oss kunna
lugna er med, att det i detta fall återkommer
utan behandling.
Fru från Skåne. Ja, ett dylikt säkert
medel finnes, nämligen s. k. elektrolytisk
behandling. T Malmö kan ni dock ej tå denna
verkstäld, utan måste ni i sådant fall vända
er till stockholmsläkare. Om ni kan få det
gjordt i Köpenhamn, kunna vi ej säga eder;
möjligt är, att d:r Pontoppidan, specialist i
hndsjukdomar derstädes, sysselsätter sig
dermed. Behandlingen kräfver läng tid; huru
länge, kunna vi dock ej säga eder, dä vi ej
närmare känna den nämnda
behandlingsmetoden.
D:r -d.
Frågor.
N:r 83. En af »Iduns» intresserade
läsarinnor anhåller vördsammast att få geuom
»Idun» framstäld följande fråga:
Då nu hösten är inne, och tiden snart
till-stundar för insättning af innanfönstren,
frågas om någon af Iduns läsaiinnor kan ge
upplysning om, huru man lämpligast bör
förfara vid rengöringen af desamma. Försök ha
föregående år gjorts med sprit, saltsyra, ättika,
krita och ammoniak, men utan att ändock
resultatet blifvit sä godt, som önskligt hade
varit. Glaset har nämligen varit öfverdraget
af något fettartadt ämne, som vid gnidningen
följt med trasan utan att dock försvinna, ja
det har varit alldeles omöjligt att oaktadt
träget arbete få glaset rent. Hur skall man
bete sig härutinnan? Ett upplysande svar
skulle med tacksamhet och glädje emottagas
af lilla Anna.
N:r 84. Hnru kommer det sig att mina
Callor, som på våren äro höga ocli försedda
med stora blad, så småningom få mindre och
mindre blad, så att de innan hösten vanligen
äro låga med små blad. Skulle någon kunna
fiirklara orsaken, så att felet kunde af hjelpas,
vore min tacksamhet stor. Anna.
N:r 85. Huru saltas ål för vinterbehof?
Anna.
N:r 86. Huru inläggas vesteråsgurkor?
Anna.
N:r 87. Huru bör man tvätta en kulört
sidenklädning, så att färgen bibehålles?
Carola.
N:o 88. En ung fru ber mig fråga Iduns
läsarinnor, huru den bästa krusbärssaft
beredes? Carola.
N:o 89. Huru skall man behandla röd
vinbärssaft, så att den ej jäser eller möglar (då
den är osockrad, d. v s. kokad utan socker) ?
Carola.
Svar.
Associationens för ömsesidig
lifförsäk-ring annons i vårt förra nummer har
gifvit anledning till talrika
förfrågningar från våra läsarinnor. Detta gläder
oss, ty det visar, att äfven qvinnorna
numera börja få ögonen öppna för
lif-försäkringens välsignelser. Icke som
skulle de hittills varit alldeles uteslutna
derifrån. Ä nej 1 Men de försäkrade
qvinnornas antal har hittills mestadels
utgjorts af hustrur, som haft s. k.
öm-sesidighetsförsäkring med sina män.
Att emelltid äfven ogifta qvinnor och
i synnerhet sådana, som äro hänvisade
att sjelfva biyta sig en bana, kunna
hafva den största nytta af dylika
försäkringar, ligger i öppen dag.
Försäk-ringsbrefven kunna ju t. ex. användas
som säkerhet för erhållna lån, hvilka
samma åter i sin ordning sätta de
försäkrade i stånd att t. ex. fullborda
sina studier, att skaffa sig en ställning
inom affärs- eller vrkesverlden o. s. v.
Säkerligen skulle nog ock mången
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1888/0298.html
