Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 40. 6 oktober 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hüy
11»
yiNNAN
;? ;• C ’ ;.’.u
MBÊ¥’ :°Ml
-c#v^i
%l§€=^=
■ctoik) oln’
j, Jc/mis Tryckett Jkiitlolog
N:r 40 (303) Fredagen den 6 oktober 1893.
Prenumerationspris pr år: Byrå :
Idun med Modetidning och Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr
kolorerade planscher ___ kr. 0; — (Aftonbladets hus.)
Idun m. Modet, utan kol. pl.
Idun ensam ................
» 7: 50
» 5: —
PrenumerG, *n sker å alla post-
anstalter i riket.
Redaktör och utglfvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 12—1.
Allm. Telef 61 47
Utglfningstid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummorspris 15 öre
(lösn:r endast för kompletteringar)
6:te årg.
Annonspris :
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad*
Minna Canth.
#
J’t en gamla satsen,
att kvinnan vore
lyckligare som re-
„ jr producerande än
(®) som producerande
konstnär, har icke i
våra dagar samma be-
rättigande som må-
hända förr, då inom
det litterära området
exempelvis en Georges
Sand, en Anna Maria
Lenngren och några
få till voro de så godt
som enda verkligt fram-
stående. Jämnlikhets-
maximen har nu lik-
ställtkvinnan medman-
nen ej minst inom det
andliga området. Där
hvarest förr kutym och
konventionalism smid-
de galler för vetan-
dets portar, stå nu-
mera alla dörrar öpp-
na, och det är blott
individuella förutsätt-
ningar, som bestämma
och afgöra framgån-
gen. Dramatiken har
dock öfverhufvud ta-
get intagit en mera
obemärkt plats inom
den nordiska kvinnliga
litteraturen. Och då
Thalias konst haft och
har ett mångtal af ut-
märkta företräderskor,
har den sceniska pe-
gasen funnit endast få
ryttarinnor, hvilka ap-
plåderats såsom full-
ändade inom den hög-
Wm tum
’■rf;
Jv’-Wö
ftiiîM
Äll
Ihim-xii
re skolan. »Fröken Eli-
sabeths», »Skådespe-
lerskans» och »Kusi-
nernas» författarinna
var snart sagdt den
första, som tog den
dramatiska skriftstäl-
lartygeln i säkra hän-
der. Sedan dess har
den väl inridna banan
beträdts af Here fram-
stående förmågor, till
livilkas lysande för-
trupp Ann Charlott
Edgren, Alfhild Agrell
med Here hämtat lager
och beröm.
I deras fotspår haf-
va många fortgått, och
i de dagar, som nu
växla, ljuder namnet
Minna Canth med full-
lödig klang från de
bräder, som skola före-
ställa världen. Denna
finska, som såg dagen
långt bakom Kuopio
och nu lefver och ver-
kar i denna stad, är
utan tvifvel en af nor-
dens märkligaste kvin-
nor. Själf skrifver hon
i den biografi, som åt-
följde hennes år 1888
publicerade »Bilder ur
finska hem», att hen-
nes lif ej företett nå-
got af intresse eller
märklighet, men om
också de yttre kontu-
rerna af Minna Canths
lif icke erbjudit synner-
ligen skiftande facer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
