Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då ropade jag glad: Stig högt, du unga bloss,
Och wärm de kalla bröst, och lys de mulna tider,
Och när du banan fyllt och kämpat dagens strider,
Som aftonrodnad sjunk, och hwila dig hos oss.
Berömde Fäders barn, förgäten ej den lära,
Som Er hans lefnad gett, som hwiskar ur hans graf.
Förtjena wille han hwad slumpen honom gaf,
Han war för stark, för stolt att ha till låns sin ära.
Som blomman bildar sig och dricker himlens ljus,
Så bildade han sig, så gladdes han åt ljuset.
Den blomman lefwer än: hon flyttades ur gruset
Och gror i parken nu bredwid sin faders hus.
Den tanken war din tröst, när far och syskon hunno
Så fort som Döden ej intill din sjuksång fram,
Och lifwets sista stund kom mörk och allwarsam,
Och ljusen slocknade och pulsarne förswunno.
Den tanken war din tröst, så ljuf som flöjtens ljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
