Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våg. I den stunden hade hon glömt, att det
blott var hennes sinnen, icke hennes själ, som
åtrådde honom. Hon hade glömt, att
någon-städes i världen fanns den man, hon älskade
med en kvinnas bästa känslor. Allt var i
uppror inom henne, och mörkret omslöt hennes
förnuft och vilja för några timmar. Dagsljuset
strömmade in för sent den gången för att rädda
henne åt sig själf.––––-
Det knarrade på sandgången af tunga,
knastrande fötter, och någon kom för att hälsa
på lilla doktorinnan och önska tomtebolycka.
Det var en gammal fet, ärevördig fru med
fördömelsen i den hopsnörda piraten. När hon
kom hem till sig, skakades både de hårda
domarna och de insmusslade kakorna ut.
Doktorinnan gjorde les honneurs med den
stilla värdighet, som Ringbofruarna funno
opassande hög, men hon inbjöd inte till någon
hus-visitation. Det var inte nödvändigt, att
interiören redan kom i skvallerkrönikan; jungfrurna
skulle nog snart ge den till bästa. Hon
rodnade plötsligt så starkt öfver en tanke, att den
gamla plirande frun indignerad betraktade
henne. Tänk, att hon var en sådan, att hon
inte midt på blanka förmiddagen kunde hålla
sitt blod i styr. Ja, ja, man hade hört glunkas
åtskilligt, men precis »ta på’t» kunde man inte.
Det var det otrefliga med saken, att både
doktorn och hans hustru voro så fasligt suveräna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
