Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyssa mina ögon och hviska: ’Jag är Pajazzo —
någon gång är man det — men för dig är jag
mig själf, och när spelet slutar, skall du låta
mig hvila ut hos dig. Vi ska söka till
hvarandra, älskade!’
Det är troligen ett kvinnligt tankebroderi
att sömma sådana ord samman, men något
förståendets tecken kan väl också en man finna,
om han vill.
Börje gick i fröjdens trampkvarn och ville
ej bäjdas. När natten hunnit så långt, att
gryningen ej var långt borta, gick hela sällskapet
ut i trädgården, där de i träden upphängda
lyktorna flämtade matt som små flackande, trötta
irrbloss.
Jag stannade på verandan. Nu fick det dock
ändtligen bli ett slut på komedien.
Signe Megdal och Börje hade skilt sig från
de andra. Jag såg dem gå tätt slutna skuldra
mot skuldra, och jag förstod, att stannade jag
här, skulle den skymfen tillfogas mig som en
hustru känner så djupt, därför att den
förödmjukar henne inför en annan kvinna, jag skulle
få bevittna, hur Börje kysste Signe, kysste henne
med lust för sekunden och utan någon tankens
offervillighet af hägn och kärlek.––––
Att jag kunde gå då, gå för att slippa veta
och anklaga, tackar jag mitt bättre jag för, ty
det är icke med tårar eller larmande ord man
bemöter en känslostämning, men aldrig har jag
stridt så som i den stunden, då jag husmoder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
