Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nickade han till tecken, att han passabelt följde
med, slutligen såg han upp:
»Fru Elsa, ska vi åka karusell längre; vi
bli yra i hufvudet båda två.»
»Karusell!»
»Ja, det har ju gått rundt, rundt med ord
en lång stund, och vi ha inbillat hvarandra, att
vi haft ett obegripligt underhållande
godtköps-nöje, men är det inte som med Tröjas trähäst;
det fanns något in uti den, som vi fruktade och
väntade och därför snoddes det rundt?»
De stodo nere vid stranden, och hon såg
midtöfver mot ett höstparti: en röd villa i
bond-stil, omgifven af hängbjörkar, nu liknande
blommande guldregn, så metalliskt klargula voro de
vissnade bladen. Alla fönster och dörrar voro
förspikade i villan. Ett stängdt hem. Hon fick
plötsligt tårar i ögonen, som hade hon sett något
mycket sorgligt, och hon kunde inte svara
honom. Hans ord hade slagit på hennes
ömtåligaste känslosträngar och så kom åsynen af
detta öfvergifna bo till. Det behöfs så litet för
att det skall ömma i redan sjuka tankar.
»De flytta nog in där igen nästa år,» sade
han och följde hennes blick, »det är ingenting
att lägga på sinnet. Och skulle de aldrig komma
igen, ha de kanske fått något bättre. Det är i
allmänhet klokt att inte återvända till en plats,
där man varit lycklig. Om de här veta vi
ingenting, men ni själf, fru Elsa, börjar inte ni odla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
