- Project Runeberg -  Dagbok öfver mina missionsresor i Finmarken /
270

(1868) [MARC] Author: Niels Vibe Stockfleth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270-

skolon icke tro livar och en ande, utan pröfver andarne, 0111
de äro af Gudi: ty många falska profeter äro utgågne i
verlden", så säger Gud i det, Nya Testamentet, 1 Joh. 4: 1. "På
hvad sätt kunna vi nu pröfva andarne? Vi veta ju, att allt
som apostlarne och evangelisterna skrifvit, måste vara Guds
ord, emedan Guds ande dref dem dertill" etc., och anförde
2 Petr. 1: 21; 1 Kor. 2: 13; 2 Tim. 3: 16. "Då jag nu
säger, att jag har anden, är andelig, men min lära och mitt
lefverne stå i uppenbar strid och motsägelse med Skriftens ord,
så är ju detta ett bevis på, att anden, med hvilken jag lärer,
talar och handlar, icke kan vara Guds ande, och att jag
således är den, som vandrar i mörkret, ty jag vandrar då icke i
ljuset af Guds ord. Är nu min lära ocli hela mitt lefverne
öfverensstämmande med Skriftens ord och lära, så är jag af
anden, andelig och vandrar i ljuset." Detta var hufvudsaken af
hvad jag sade. Hela församlingen utbröt nu glad och
tillfredsställd i: "Tack, käre prest! Tack!"

En söndagsmorgon efter förhöret utvecklade sig ett
ganska intressant samtal om synden utom och inom oss. På min
uppmaning tog kyrkosångaren, som var lärare vid
konfirmationsskolan, del i samtalet, soni fortgick fredligt och
saktmodigt. Kyrkosångaren skötte sig utmärkt väl. Jag hade
uteslutit ett äkta par från Herrans bord; efter att jag ännu en
gång hade talt om synden inom oss m. m., sade jag till
honom: "Hvad säger du nu, säg din mening utan förbehåll."
Han medgaf slutligen möjligheten af synd inom oss. "Hvad
säger du?" frågade jag hustrun, som hela tiden hade stått tyst
och med ett dystert och vredgadt, utseende. Men knappt hade
mannen hört ljudet af sin äkta hälft, förrän ban återkallade
möjligheten a,f synd hos de "andlige". En söndagsmorgon hade
en 25-årig ung lapp en tid åhört mitt samtal med dem, som
anmält sig till skrift och nattvardsgång; nu anmälde äfven ban
sig. "Du har nu hört", sade jag till honom, "hvad jag önskar
få veta i den vägen; säg mig nu först klart och bestämdt
hvarför du vill till skrift och sedan till nattvarden?" "På det jag
kan förblifva en syndare", var svaret; af lians blick och
hållning anade jag meningen. "Förklara dig närmare, min son!"
sade jag till honom. Han utvecklade nu meningen med sitt
svar: "Skriftermålet påminner menniskan om sin syndaktighet,
och ännu mera Frälsarens instiftelseord, likaså föreningsmålti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ifinmark/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free