Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312-
Den liberalitet ocli välvilja, som både den svenska och
ryska regeringen likaså kristligt ocli rättvist, som klokt och
politiskt låta vederfaras qvänerna och deras språk, både i de
mera aflägsna och i de till Norge närmast gränsande distrikter,
förtjena att tagas i betraktande och öfverläggning af
norrmännen i deras bedömande och behandling af qvänernas och
deras språk. I Stockholm hafva, som anfördt, de der boende
qväner tillåtelse att bilda en egen, sjelfständig församling med
qvänsk gudstjenst och undervisning, och hvars qvänska prest
utnämnes af konungen. I Finlands hufvudstad, Helsingfors, har
kejsaren af Ryssland låtit upprätta ett eget läroverk för
qvänska språket, hvars studium ban tillika befordrar på flera sätt.
I fortsättning och konseqvens härmed finner man derför ända
från Haparanda, Torneå och norr utefter, såväl på svenska
som ryska sidan, öfverallt denna välvilja mot qvänernas språk
i kyrkan, skolan och det dagliga lifvet, hvad än der äro få
eller många icke qvänskt talande medlemmar af församlingen.
Innan jag tillika med några flera bland presterna antogo
oss qvänerna och deras språk, så att vi på detsamma kunde
tolka Guds ord för dem, kommo årligen ryska prester ned
från Finland och predikade qvänska för dem.
Kaafjordver-kets styresmän höllo qvänska lärare för de qvänska
arbetarne och deras barn, och då de norska presterna ej kunna
qvänska, anse styresmännen det för sin pligt, att förskaffa sina
qvänska arbetare qvänskt talande prester från det ryska
Finland. När en sådan predikant anländer, tillströmma qvänerna
från alla håll. Härtill kommer dissenter-lagen och tillåtelsen
för hvar och en att hålla religiösa sammankomster. Som nu
de norska presterna, lika med de svenska och ryska i
grannskapet boende presterna, icke vilja vinnlägga sig 0111
qvänernas språk, så skall den ovilkorliga följden blifva den, att dessa
skola anse sig nödsakade och berättigade att sjelfva sörja för
deras kyrko- och skolangelägenheter, och på så sätt allt mer
och mer lösrycka sig från den norska statskyrkan, hvilket
Norge väl ingalunda kan vara tjenad med.
Det är sjelfkänsla, det är kraft hos detta folk. I
moralisk och fysisk kraft stå de öfver lapparne och gifva
Finmarkens norska befolkning intet efter i detta afseende; de
ådagalägga en i det bela taget betydlig grad af sjelfkänsla. Om
deras språk vederfares samma erkännande och liberala beband-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
