Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 ÄLDRE ANSATSER TILL KYRKLIG SJÖMANSVÅRD OCH DIASPORA VERKSAMHET
Paris.
Den svenska ambassadkyrkan1
var den första lutherska kyrkan i Paris. Man erinre sig, att
den katolska reaktionen i slutet på femtonhundratalet vunnit
fullständig seger i Frankrike. Särskildt hade man varit
angelägen om att utrensa protestantismen från huvudstaden. Ediktet
i Nantes (1598) förbjöd allt utövande av protestantisk gudstjänst
»vid vårt hov eller i vår stad Paris eller på fem lieues (d. v. s. 3
mils) avstånd från nämnda stad». Att en luthersk kyrka dock
kunde komma till stånd, berodde i främsta rummet på politiska
förhållanden. Sverige och Frankrike sökte ömsesidigt varandras
stöd mot det tyska kejsardömet. Vad som ej kunde medgivas
franska undersåtar, det medgavs åt det på den tiden mäktiga
Sverige: att under ambassadens skydd ostört fira gudstjänst enligt
evangelisk tro.
Kyrkans stiftelseurkund nämner som dess första pastor »den
ärevördige och höglärde magister Jonas Hambræus, predikant och
teolog i H. M. konungens av Sverige tjänst och k. e. o. professor
i hebreiska, syriska och arabiska språken vid universitetet i
Paris». »Då han erfarit», heter det vidare, »att vi varit i stort
bekymmer beträffande vår gudstjänst, i det vi i denna stad Paris
ej kunnat fira densamma i enlighet med den oförändrade
augsburgiska bekännelsen, så har han, driven av kristligt nit
och bevekt av våra enträgna uppmaningar förklarat, att han–
— härutinnan gärna vill tjäna oss.» Naturligtvis var Hambræi
anställning i Paris som professor vid därvarande universitet en
bidragande orsak till att arbetet då upptogs. Hans
ämbetsutövning var nitisk och samvetsgrann; hans levnadssaga rik på
växlingar. Vi hinna ej här meddela något av densamma.
Stiftelseurkunden är avfattad på tyska språket. Gudstjänsterna
förrättades otvivelaktigt ofta på detta språk. Många av
ambassadkyrkans präster voro tyskfödda. Understundom funnos här
samtidigt både svensk och tysk präst. Att tyska präster så ofta
anställdes var helt naturligt. Största delen av den främmande
protestantiska kolonien i Paris var troligtvis av tysk härkomst. Och
1 Efterföljande översikt över ambassadkyrkan har varit införd i
Missionstidningen år 1910, s. 198 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
