Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
NUTIDA SJÖMANSVÅRD OCH DIASPORA VERKSAMHET
lighet och plikttrohet. Det är en vårt folks hederssak att genom
sin sjömansvård tillse, att dessa Sveriges representanter överallt i
världen alltfort komma att bära ett godt vittnesbörd om vår nation.
Det var alltså ingen ringa församling på havet, vår kyrka fick
sig anförtrodd. Även om man frånräknar dem som äro anställda
i skärgårdsfarten och bland vilka den inrikes sjömansvården på
skilda platser arbetat, så återstodo dock många, många tusen, som
borde bli föremål för kyrkans omsorg. Från början var det endast
till en bråkdel av dem, som färdades i hamnarna därute,
Gudsordet förkunnat på svenskt tungomål kunde nå. Men däri att
arbetet upptogs låg förpliktelsen att efter hand allt rikare betjäna
denna svenska utlandsförsamling; därigenom skänktes ock åt vår
kyrka en stor och krävande, men skön och löftesrik uppgift.
Denna skulle snart bli ännu mera omfattande.
Diasporaverksamheten.
Nödvändigheten av att våra sjöfarande genom vår kyrkas
åtgöranden bleve i utländska hamnar föremål för den kristliga
kärlekens uppsökande och fostrande vård hade tydligt insetts, och
detta hade ledt till en med allt större intresse omfattad
verksamhet bland dem. Det var då naturligt, att denna kärlekens omsorg
skulle sträcka sig också till våra många bröder i förskingringen,
de tusentals män och kvinnor av svensk börd, som blivit för några
år eller för hela livet bofasta utrikes, isynnerhet i storstäderna.
Inom de svenska kolonier, som där samlades, hade visserligen
föreningar i sällskapliga eller andra syften bildats. Men varje
institution, som kunde ena och sammanhålla en viss kolonis olika
element, saknades utom i ett enstaka fall, London. I fråga om
religiös och sedlig fostran voro de helt lämnade åt sig själva. Från
vår svenska kyrkas sida fingo de i detta hänseende antingen alls
ingen eller blott tillfällig hjälp, icke heller synes man ha tänkt på,
att svenskmannasinnet behövde bevaras och upplivas hos Sveriges
förskingrade söner och döttrar.
Ett småningom vaknande intresse från vår kyrkas och
hemlandets sida i växelverkan med en allt livligare längtan hos
kolonierna själva efter kyrklig och nationell samhörighet med
hemlandet ledde efterhand till upptagande av kyrkligt-fosterländskt ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
