Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•268
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
samlingar vid vigslar och begravningar o. d. I november 1925
anslog kyrkostämman 15.000 finska mark till denna verksamhet.
Understödsfonden, som grundlades vid kyrkoherde Ljunges
avgång från befattningen och därför kallas »Håkan Ljunges fond»,
kommer helt visst att snabbt tillväxa.
Sjömansvård har utövats hand i hand med
församlingsarbetet. Den är i Finland av stor betydelse. Visserligen bedriver finska
kyrkan en framgångsrik verksamhet bland sjömännen, men
nästan uteslutande på finska språket. Det tillkommer oss därför att i
Finlands viktigare hamnar tillgodose våra sjöfarande bröders
andliga behov. Vad Helsingfors beträffar kommer den liya
kyrkans läge icke att bliva lämpligt för sjömännen i därvarande
hamnar. Men cle rum, som upplåtits till pastorsexpedition och
som antagligen i framtiden komma att bliva läsrum, ligga
lämpligt till också i detta hänseende.
Att den svenske prästen i Helsingfors skall kunna effektivt
utföra arbetet bland sjömännen i flera hamnar jämte allt det arbete,
som påvilar honom i församlingen och de många svenska
kolonierna i Finland, torde vara en omöjlighet. Därför måste
sjömansvården huvudsakligen omhänderhavas av assistent. Flera
sådana ha under kortare tid varit anställda. På grund av arbetets
vikt blir denna åtgärd för framtiden nödvändig.
Omkring kyrkoverksamheten har samlat sig en växande skara
medhjälpare. Till de redan uppräknade styrelseledamöterna i
kyrkoföreningen kunna tvenne namn läggas: fru Hilma
Frölan-der-Ulf och fröken Maria Nyholm. Dessa invaldes i kyrkorådet på
församlingens första kyrkostämma den 19 januari 1923. Också
bland finnarna har verksamheten från början förvärvat sig
vänner och gynnare. Bland dem böra isynnerhet ihågkommas
professor Robert Hermansson och referendarierådet Yrjö Loimaranta.
Den förre företog en grundlig utredning rörande den svenska
församlingens och dess pastors kyrkorättsliga ställning i Finland och
banade därmed vägen för finska statsrådets ovan omnämnda
erkännande av församlingen. Den senare har såsom föredragande
i undervisningsministeriet och senare som kultusminister visat den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
