Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syd-Afrika - I. Missionsarbetet bland de i nordväst boende folken (ovambófolket, buskmännen, koranna, grikva, namakva, orlam)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYD-AFRIKA. 197
skildra missionsarbetet därstädes. På förhand vilja vi ännu blott
anmärka, att där holländarne i dessa trakter innehaft makten,
hafva de efter regeln varit fientliga mot missionen. Denna
fientlighet har äfven ofta utmärkt de nyupprättade
bonderepublikerna. Engelsmännen hafva däremot merändels varit .vänligt
stämda mot missionärerna och ej sällan lämnat dem värderikt
understöd.
I. Missionsarbetet bland de i nordväst boende folken.
Finska missionssällskapet har sedan juli 1870 verkat bland
en negerstam i sydvästra Afrika, nämligen bland ovambö. Innan
vi gå att närmare redogöra för denna missionsverksamhet, vilja
vi först kasta en blick tillbaka på Finska missionssällskapets
uppkomst och anledningen till, att det valde Ovambålandet till
sitt arbetsfält.
Första tanken på stiftandet af ett missionssällskap i Finland
synes hafva uppstått i sammanhang med de stora religiösa
väckelserna på 1820- och 1830-talen. Svenska missionssällskapets
stiftande 1835 väckte hos flere allvarligt sinnade präster i
Österbotten den önskan att äfven i Finland få ett missionssällskap.
En kaplan i Ylivieska, Jonas Lagus, inköpte af egna medel ett
hemman, där han uppförde byggnader för en missionsskola, samt
reste omkring i landet för att uppmana både präster och lekmän
att verka för missionssaken. Men emedan myndigheterna ansågo
sig genom användande af den världsliga lagens arm böra kväfva
de andliga rörelserna, mötte Lagi nit därutinnan ett väsentligt
hinder. Såsom betecknande för tillståndet på det andliga
området i Finland vid denna tid må anföras, att då Lagus och några
andra präster i Österbotten vid sina dörrar utställde sparbössor
till insamling af medel för hedningarnes omvändelse, så blefvo
de därför 1838 anklagade och instämde till rätta. Men
missionsnitet hos de troende kunde ej kväfvas. Man samlade dock
bidrag till missionen, hvilka medel afsändes till Svenska
missionssällskapet i Stockholm och Gossnerska missionssällskapet i Berlin.
Emellertid skulle snart förändrade förhållanden inträda äfven
i Finland. Kejsar Alexander den andre hade blifvit Finlands,
storfurste. Han gaf finnarne tillåtelse att år 1857 fira en jubel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
