Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GÖTEBORG.
Den barske Carl IX, en af de störste konungar,
något lands historia kan uppvisa, utfärdade år 1603
privilegier för holländare och andra utlänningar att slå sig
ned uti den stad, som skulle anläggas på den svenska
delen af Hisingen och som skulle kallas Göteborg. En
bland dem, som voro konungen mest behjelplige i denna
sak, holländaren Cabeliou (fader till Gustaf Adolfs
bekanta älskarinna, som var moder till dennes son, grefven
af Vasaborg), var en bland stadens grundläggare, och
redan 1607 kunde staden förskottera konungen krigshjelp,
— varande alltså redan då en penningstad. En medalj
från denna tid visar konung Carl som »Göteborgs förste
grundläggare».
Den lilla staden skulle redan i sin barndom blifva
ett tvisteäpple mellan Danmark och Sverige. Konung
Christian klagade öfver att Göteborgs privilegier »voro
norrmännen till mehn» och då Carl ansåg, att detta var
en svensk fråga, som endast rörde Sverige, bröt kriget ut.
Under detta krig blef Carl IX:s Göteborg uppbrändt.
Men Carl IX hade en stor son, som upptog faderns
stora planer och satte dem i verkställighet.
Redan år 1613 beslöt Gustaf Adolf att
återuppbygga Göteborg. Men förhållandena gjorde, att först år
1621 den 4 Juni utfärdade Gustaf Adolf privilegier för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 19:55:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/illuvagvis/0005.html
