Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustavi Domkyrka (J 5) invigd 1815.
Tyska kyrkan (K 4), uppförd genast vid stadens
grundläggning, der den tappre Paitger von Ascheberg
hvilar i ett kapell, uppfördt 1681.
Haga kyrka (EF 9).
Engelska kyrkan (G 6), anlagd 1855.
S:t Johannis kyrka.
Carl Johans kyrka i Majorna.
S:t Josephs kyrka (M 2), katolsk.
Mosaiska kyrkan (N 6).
S:t Pauli kyrka.
Dessutom flere frikyrkor, såsom den nya
Bethlehems-kyrkan (H 10).
Vidare:
Landshöfdingeresidenset (G 3) vid hamnen, upp-
bygd af den store Lennart Torstenson, der Gari X Gustaf
utandades sin oroliga hjelteande.
Stora Teatern (L 8).
Göteborgs Fattigvård ute vid Gibraltar.
Renströmska Badanstalten (C 7), uppfördt af medel
ur den s. k. Renströmska fonden, ett första klassens
badhus, som söker sin like, och der såväl kalla som varma
bad serveras.
Göteborgs stads Vattenledning, omlagd 1871, är
redan otillräcklig. Vattnet till densamma hemtas från
Delsjön, 7 km. söder om staden, och föres till
Landala-bergen.
Att uppräkna alla industriella anläggningar i Göteborg
skulle föra oss för långt och vida gå utom denna plan.
Bland de största kunna vi nämna Carnegies SOCker-
och porterbruk, Göteborgs Mek. Verkstad (F 3), Lind
holmens stora verkstad och Eriksberg. Om dessa
etablissement se under rubriken Hamnen.
Göteborg har icke gjort så litet för den andliga
odlingen. Bekant torde vara, att närsomhelst ekonomiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
