- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 2. Reformationstiden och stormaktstiden /
6

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ärkebiskopen vill bannlysa oss för kung Hans’ och hans kardinals
skull. Ville han komma hit och bannlysa oss under stormtaken, då
kunde det bita något — och ha sin kung och sin kardinal med sig.
Vilja de bannlysa oss för konungens skull, då vilja vi för hans
äras skull slå dem, så att de skola få tusen djävlar, med förlov
sagt, värdiga fru moder. Förlåt mig, att jag talar så grovt — jag
har icke nyligen varit i frustugan.»

Peder Månsson.



Av en helt annan typ var den förut omtalade Vadstenamunken
Peder Månsson, som 1508 reste till Rom för att där taga vara på
Birgittas hus. Han stannade där ända till 1524, men tyckes hava
blivit fullkomligt opåverkad av det liv, som rörde sig omkring
honom, en stilla, from och icke obegåvad medeltidsmänniska. Han
känner sig upprörd över allt han får se i Italien. På vägen till
Rom stannar han i birgittinerklostret i Genova. Men — skriver
han — jag tror, att havet förr torkar ut, att lodjuret blir blint,
lejonet rädd och haren djärv, förr än det bliver god observantia
och klostertukt här i Valland, ty bröderna säga sig så gärna vilja
höra en djävul sjunga som en syster; bröderna gå dagligen ut i
staden och lekmän in till dem, när dem täckes, och äta med dem
i konventsstugan. Heming Gadhs diplomatiska talang saknade han
alldeles. Det har varit oss svårt att gå till rätta med kardinalen
— skriver han — ty det är ont att gapa mot ugnshålet. På
Heming Gadhs konst att muta vederbörande förstår han sig icke.
Men han är en god patriot, frågar, varför man inte väljer herr Sten
Sture till konung, och tycker, att Luther inte har så alldeles orätt.
Nu i år — berättar han för abbedissan i Vadstena — »skrev en
doktor av S. Augustini orden nere i Tyskland i ett studium, som
heter Wittenberg, många conclusiones mot avlaten och sände dem
vidare kring och hit ned till påven. Hade påven honom, så brände
han honom utan omständigheter. Men han haver dem, som stå
bakom. En annan doktor här i Rom skrev på påvens befallning ett
svar häremot, och där han menade att lösa snaran, drog han till
knuten, vilken materia jag sänder eder med detta brev. Jag har
läst, huru avlat först började, och har den en lös grund. Men
penitentia, det är den tryggaste vägen — det vill jag dö på.»
Men trots det att Peder Månsson blev protestantisk biskop, kunde
han aldrig förvandlas till riktig lutheran, utan förblev den fromme
Vadstenamunken, som stöttes tillbaka lika mycket av de romerska
katolikernas brist på religion som av den nya rörelsens
revolutionära karaktär.

Renässansen utom Italien.



För renässansen voro folken norr om Alperna ännu ej mogna.
Tidigast kommo fransmännen med, redan i början av 1500-talet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free