Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Kanslikollegiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till professor i antikviteterna vid Uppsala Universitet. Oni hans verk-
samhet såsom sådan får jag sedan tillfälle att tala. Men det var
icke vid universitetet, som denna forskning företrädesvis kom att
drivas, utan vid ett ämbetsverk, som ställdes alldeles utanför univer-
sitetet, ehuru det under den första tiden var förlagt till Uppsala.
Det var det av De la Gardie 1667 inrättade antikvitetskollegiet.
Dess uppgift var att »med samlat råd och tillhjälp alla de ting
utarbeta och i ljuset komma låta, som till de gamla svenska och
götiska antikviteters upplysning och konservation lända kunna».
1 Kollegiet var tämligen manstarkt: en president och icke mindre än
i- -sex assessorer, fyra amanuenser, en formskärare och en translator.
Arbetet fördelades på medlemmarna, som då och då skulle hålla
allmänna sammankomster och vid dessa överlägga om de uppgifter,
som var och en fått. De skulle nämligen utarbeta en svensk ordbok,
utge isländska sagor, bearbeta våra äldsta lagar, utge ett glossarium
juris, insamla och avbilda våra runstenar, verkställa arkeologiska
grävningar, avbilda och utgiva mynt och sigill, göra samlingar till
un svensk topografi m. m. Genom särskilt utfärdade plakat ålades-
övriga myndigheter att, då så påfordrades, lämna kollegiet hand-
räckning vid utförandet av dessa uppgifter, och straff utsattes för
dem, som undandolde något fynd. Arbetsplanen var förträfflig, och
1 det hela kan man säga, att det mesta och värdefullaste, som 1600-
talet åstadkommit inom humanistisk vetenskap, åstadkoms inom
detta ämbetsverk.
Kollegiet led emellertid, liksom alla De la Gardies skapelser, av
un väsentlig brist: det saknade en sund ekonomisk basis. Det
hade intet litteraturanslag, och regeringen nöjde sig med ett allmänt
löfte att trycka och utgiva kollegiets arbeten, men gav ej anvisning
Pa någon viss inkomsttitel Först femton år efter stiftelseåret och
ufter en het strid lyckades man få den förut omtalade bibeltrycks-
tunnan, som varit anslagen till Schroderus, men som 1637 indragits.
If>82 utfärdades nämligen ett kungligt brev, som började med att
Papeka, att många »härliga böcker» tack vare bibeltryckstunnan
blivit tryckta på Gustav Adolfs och Kristinas tid, och konungen hade
därför nu anslagit denna tunna till »vissa lärde och kapable män,
som sig företagit hava allehanda nyttiga saker och handlingar att
utarbeta och publicera». Landet hade således åter fått en betydande
1’tteraturfond, och man hade återupplivat Gustav Adolfs stora tanke.
Hans litteraturanslag var avpassat för Sveriges dåvarande bildnings-
grad och avsåg icke närmast att understödja en svensk vetenskap,
s°m då ännu icke fanns, utan att göra svenskarna bekanta med ut-
landets högre stående litteratur. På Karl XI:s tid hade man hunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
