Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - De litterära strömningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sino (f 1550). Såsom skald är han misslyckad, men han uttalar
dock först och kraftigast de idéer, på vilka hela den följande sen-
renässansen vilar.
Hans uppfostran hade varit humanistisk, och han hade således
redan från barndomen vant sig vid att anse den antika poesien
såsom det oupphinneliga mönstret av skönhet och formfulländning.
För högrenässansens italienska dikt, som undandragit sig den klas-
siska smakens formtukt och lagar, kunde han ej hysa någon akt-
ning; Orlando furioso var för honom en dikt »för pöbeln». Men
a den andra sidan var han gripen av den nya nationella ström-
ningen, sitt modersmål, det klangrika italienska språket, älskade
denne lärde pedant med en svärmisk kärlek, och denna varma
patriotism i förening med en lika hängiven beundran för antiken
kom honom att såsom mål uppsätta: en italiensk poesi, noga bildad
efter den antika såsom mönster. Detta program är hela senrenäs-
sansens. I Tasso finner han en efterföljare, som, mera skald än
han, lyckas skapa ett epos, som enligt vad Tasso själv och den
tidens estetiker ansågo, var på samma gång kristligt och homeriskt.
Med andra ord: de båda strömningar inom den italienska poesien,
som hittills lupit sida vid sida, förenas nu i en enda, och den nya
dikten är — eller rättare: ansågs vara — såväl italiensk som
klassisk.
brån Italien spredo sig snart senrenässansens ledande idéer till
landen norr om Alperna. I Frankrike upptogos de 1549 av den
s. k. plejaden eller Ronsard och hans skola, i England, dit de nådde
en trettio år senare, gjorde sig Sidney, Spenser och deras kotteri
till förkämpar för dessa satser, i Holland finna de med nästa år-
hundrades början representanter i Hooft, Vondel och andra, och
ungefär samtidigt proklameras de i Tyskland av Opitz. Till Sverige
når denna strömning mot 1600-talets mitt och finner i Stiernhielm
sin förste och störste målsman.
Programmet var i det hela detsamma i alla dessa land, och de
satser, som uttalas i skolans olika poetiker, äro endast variationer
av grundtemat: en fosterländsk dikt, på fosterlandets eget språk,
men bildad efter antiken.
Låtom oss emellertid något mera i detalj skärskåda programmet.
Gemensamt för alla de olika avdelningarna av denna litterära intresset
skola är det varma intresset för modersmålet. Det är denna skola för “°"
• t dersmalet.
vi nava att tacka för de första, vetenskapliga grammatikerna över
de moderna språken, och i regeln hava deras programskrifter for-
men av ett försvar för modersmålets rätt. Jag har redan nämnt
Pembos skrifter Den Ronsardska skolan debuterade 1549 med
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
