Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den religiösa evolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN RELIGIÖSA EVOLUTIONEN.
Uppsalafilosoferna.
Hwasser var vida mera filosof och estetiker än
naturforskare, och han har även skrivit ganska många rent
litterära uppsatser, om Walter Scott, Macbeth m. m.
Uppsala var också på hans tid filosofiens och estetikens
högborg och förblev så ända in på 1870-talet.
Professorerna i filosofi voro de ledande vid universitetet och icke utan skäl,
ty de voro nästan alla högst betydande män.
Raden inledes av Benjamin Höijer, som 1809 blev professor i teoretisk filosofi
eller, som det då hette, logik och metafysik. Då han 1812 avled, fick han
Samuel Grubbe till efterträdare, och när denne 1827 övergick till den praktiska
filosofien, besteg Atterbom hans lärostol. Den följande, Erik August Schröder, var
väl mindre betydande, men nyromantiker och schellingian liksom Atterbom. Den
näste i raden, Ribbing (1850—1885), blev den efterkantska filosofiens siste
representant på denna lärostol och var som sådan typisk: skarpsinnig, slagfärdig,
visserligen ensidig och ofördragsam, men rakryggad och i varje fall en genomförd,
originell personlighet. Med hans avgång från professuren, 1885, sjönk hela denna av
romantiken framalstrade filosofi — schellingianism, hegelianism och boströmianism
— utan någon strid i graven. Det allmänna åskådningssättet stod vid denna tid
alldeles oförstående inför dess luftiga konstruktioner. Den praktiska filosofien
företräddes av den förste kantianen Daniel Boëthius, vilken 1810 avled och
efterträddes av Nils Fredrik Biberg, efter vars död (1827) Grubbe
följde. Då han 1840 blev statsråd, kom lärostolen i hans
ämne att intagas av vårt lands ryktbaraste tänkare, Christoffer
Jacob Boström, vilken bland sina lärjungar åtnjöt en vördnad,
som ej tillät något tvivel och vars lära av dem omfattades
nästan såsom en religion.
 |
N. F. Biberg.
Silhuett i tusch. Uppsala
universitetsbibliotek. |
Alla de nämnda voro, som sagt, betydande män. Biberg,
som börjat studera för Neikter, hade en ytterst omfattande
bildning. Han hade varit adjunkt i »vitterheten», tillförordnad
professor skytteanus och uppförd i andra rummet på förslaget
till professuren i grekiska; Palmblad hade därför kanske ej
så orätt, då han ansåg honom ensam representera en hel
fakultet. Såsom filosof beteckna fackmännen honom såsom
den mest djuptänkande av de svenska filosoferna före Boström,
vilken var hans lärjunge. Såsom person tyckes han hava varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0057.html
