- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken /
52

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den religiösa evolutionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strauss-striden.



illustration placeholder
Karikatyr av Strauss-striden.

Litografi av F. Tollin.


Hegelianismen hade emellertid icke blott en höger utan ock en vänster, inom
vilken särskilt den s. k. Tübingerskolan fick en stor betydelse för teologien, och
— vilka fel den än haft — har den likväl den förtjänsten, att den givit väckelsen
till den nyare tidens bibelkritik och dogmhistoria. Dess stiftare, F. Chr. Baur,
sökte att följa den fornkristna kyrkans dogmer i deras historiska framväxt under
de första århundradena, och en annan av Baur påverkad författare, David
Friedrich Strauss företog sig att från liknande synpunkter skriva en Jesusbiografi,
Leben Jesu kritisch bearbeitet (1835—1836). Evangelierna betraktas här såsom
vanliga historiska källskrifter och kritiseras ur denna synpunkt — en kritik, som
mynnade ut däri, att Jesu liv var en omedveten mytbildning. Boken väckte
naturligtvis ett ofantligt uppseende[1], och förmodligen var detta anledningen till, att
den alltid vakne förläggaren L. J. Hierta beslöt att utgiva en svensk översättning
— icke av Strauss’ egen för den större publiken för svårsmälta arbete, utan av
en populär bok om »Strauss och evangelierna» (1841) — ett rent sällsport uselt
arbete, rörigt, svamlande, och av Strauss själv stämplat såsom ett fuskverk.
Översättare var en då bekant litteratör Gustaf Thomée. Då emellertid både han och
Hierta hade klart för sig, att det här kunde bliva fråga om ett tryckfrihetsåtal,

[1] Till Wingård skrev Tegnér (8/1 1837): »Jag finner boken ingalunda så farlig, som
man utskrikit den. Visserligen kunna de exegetiska resultaterna vara betänkliga, men
det skulle vara en löslig och lumpen kristendom, som berodde av exegetiken eller något
slags historiskt faktum. Och att den första kristna församlingen, som bestod av fiskare,
tullsnokar och dylikt Gesindel, skulle på mytisk väg ha konstruerat sin Kristus —
detta är någonting så ärkedumt, att endast en tysk, ja, en hegelian kan falla därpå.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free