- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken /
122

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roman och novell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ROMAN OCH NOVELL


Romanbiblioteken.



Före 1800-talet fanns ingen svensk roman, endast
obetydliga ansatser därtill, och ingen av de stora
författarna hade ännu försökt sig inom denna litteraturart.
Å den andra sidan hade allmänheten redan i slutet av
1700-talet blivit ytterst intresserad av romanläsning, och
som vi förut sett (IV, s. 580) översvämmades bokmarknaden av
översättningar av utländska romaner. Denna romanflod ökades ytterligare
på 1800-talet, och förläggarna utgåvo nu till ett mycket billigt pris
stora serier. En förläggare, N. H. Thomson, redigerade 1835—1844
Kabinettsbibliothek af den nyaste litteraturen, som innehöll ej mindre
än 105 romaner, och sedan följde andra serier, så att han
tillsammans publicerade närmare 200. En konkurrent hade han i Hiertas
Läsebibliothek, som började 1833 och gav allmänheten romaner av
Bulwer, George Sand, Eugène Sue, Dumas, Dickens, Balzac, Ingemann
m. fl. 1846 följde Albert Bonniers serie Europeiska följetongen. Det
är tydligt, att denna oerhörda import skulle stimulera de svenska
författarna att också pröva sina krafter, och redan 1809 började även
en svensk romandiktning. Den står onekligen högre än det samtida
svenska dramat, fylles mer än detta av verklig kultur och avspeglar
åtminstone i någon mån de litterära rörelserna i utlandet. En svensk
romanförfattarinna, Fredrika Bremer, fick t. o. m. europeisk ryktbarhet.
Rent estetiskt lider denna tids svenska roman likväl av väsentliga
brister, och den är också med få undantag ohjälpligt föråldrad. Bilden
av tiden 1810—1870 skulle dock bliva ofullständig, om vi ej toge
hänsyn till denna kvantitativt mest betydande litteratur, och två
författare, Fredrika Bremer och Almquist, höra till denna tids mest
betydande kulturpersonligheter; de skola ock behandlas i särskilda
kapitel. För överskådlighetens skull torde dessa romaner kunna
indelas i följande grupper: den picareska, den fantastiska, den historiska
romanen, sensationsromanen och den sociala familjeromanen. Mot
denna indelning kunna utan tvivel berättigade invändningar göras,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free