- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken /
237

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vars ungdomsarbeten — Die Räuber, Kabale und Liebe, Der Geisterseher — Sturm
und Drangs epigoner anknöto, hade socialt varit en revolutionär, och detta drag
går igen hos efterföljarne. Hjälten, som förhärligas, är den ädle rövaren i kamp
mot det genomruttna samhället, och det var detta åskådningssätt, som Almquist
redan som barn — då väl halvt omedvetet — insöp och som sedermera kom att
färga hela hans författarskap. Till hans ungdomsläsning har säkerligen också
hört Ossian, som då hänförde alla, särskilt den sentimentala Gjörwellskretsen,
och ehuru man icke kan påvisa några direkta lån från Ossiandikterna, är hela
språktonen i Murnis påverkad av dem. Enligt en anteckning hade han redan
som barn läst Ossian i tysk översättning.
På hösten 1808 blev Almquist student och inskrevs i Roslags nation.1 För
nationslivet tyckes han icke hava varit intresserad, och med de samtida fosforis-
terna stiftade han under studenttiden icke någon bekantskap; promoverad blev
han väl samtidigt med Atterbom och Palmblad (1815), men var då frånvarande,
så att han först senare lärde känna dem. Med Stagnelius, som också var sam-
tida med honom i Uppsala och som besökte samma föreläsningar, blev han först
i Stockholm bekant. Något kamratliv tyckes han över huvud ej hava idkat, och
i ett brev till Janne Hazelius (1820) skrev han om sin studenttid, att »det akade-
miska livet var roligt i avseende på studierna, men vämjeligt i avseende på Upp-
salaomgivelserna». Emellertid hade han det bekymmersfritt, fadern bekostade
hans uppehåll vid universitetet, och under studenttiden bodde han hos farbrodern
professor Eric Abraham Almquist, ända till dess att denne 1813 flyttade till Härnö-
sand. Föreläsningarna besökte han flitigt — enligt diariernas vittnesbörd — och
hans anseende som en »stadig» student antydes därav, att han vid blott tjugo års
ålder valdes till senior; för något rummelliv hade han aldrig smak. För övrigt
tyckes han redan vid sin ankomst till universitetet hava varit religiös. 1 det nyss
citerade brevet till Hazelius talar han om en kris, som han skulle hava genom-
gått 1806 eller 1807: »Jag var nära 13 år, när min mor dog. Min informator och
några andra bannade mig, att jag häröver ej sörjde. Jag hade händelsevis då
några romaner, som jag läste, och skrattade ibland högt. Men i tysthet upp-
mjukade Gud mina ögon till många tårar, som jag ej avtorkade med andras utan
med egna näsdukar, så att ingen visste av dem. Året därpå (jag gick då i det
fjortonde) slog min andra timme. Min noakismus begynte. Den glada fornvärlden
omklädde sig hastigt i jättedräkten av en förfarlig gåta. Omätliga kraf vak-
nade. Det svartnade för mig. Jag sökte Gud med sådan häftighet, att — Nog!
... Jag har känt vansinnets grund.» Det är tydligen vårbrytningen mellan barn-
domen och ynglingaåldern, som han här skildrat, och denna yttrade sig hos
honom i en religiös väckelse. Denna utvecklade sig under Uppsalatiden till en
andra kris. Under de första studentåren synes han väl mest hava drivit historiska
studier, därtill eggad av morfadern. Men efter någon tid övergick han till filosofi,
läste Spinoza, Schelling och Böhme — således nyromantikernas filosofer — och
det är väl antagligt, att farbrodern, som var nära vän med Höijer, haft betydelse
för denna studieriktning hos brorsonen. Omkring 1810 gjorde han även bekant-
skap med den fornnordiska litteraturen, som sedermera, under Manhemstiden, fick
en viss betydelse för honom. Han läste då Nyerups Edda och Biörners Kämpa-
dater samt tänkte börja med Heimskringla.
På vintern 1812—13 tillkom ett nytt ferment, som, enligt Almquists egen ut-
sago, framkallade den andra krisen i hans liv. Han gjorde då bekantskap med
1 Först 1829 förenades Upplands och Roslags nationer.
237
Student-
tiden.
Sweden-
borgia-
nism.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free