Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den andevärld, inom vilken handlingen huvudsakligen rör sig. Den
blott börjar i jordelivet — och där i den nejd, som genom de bre-
tonska medeltidssagorna fått ett romantiskt skimmer över sig. Han
kallar också boken om Nunas död en »mabinogi», och söker höja
den exotiska effekten genom en mängd bretonska ord av en främ-
mande, musikaliskt suggererande klang, t. ex.: »fadern satte på hans
huvud mirmillo-hjälmen och talevaz-skölden på hans arm. Spjutet
matäris lärde han sig föra bland Breizounecs män». Sagan börjar
i Armorika. Den unge furstesonen Albion blir trolovad med sin
fränka, Galaors dotter Nuna. Hon är kristen, han hedning. En dag
vill han pröva hennes mod, tar en stor, fläckig panter ur sitt jakthus
och börjar inför Nunas ögon leka med denne. Hon bävade dock icke.
Men plötsligt rusar pantern på henne, griper henne och kastar henne från
en hög klippa i en nedan liggande källa. Så dog Nuna, och nu »begynna
de himmelska mabinogion». Resten av sagan tilldrar sig i andarnas värld.
»Där bodde änglar, som Gud givit det ämbetet att härska i hela
landskapet, och deras salighet var att ledsaga de kommande, som
sökte frid.» Dit anländer en mängd avlidna, vilkas levnadshistoria i
dunkla ord berättas, Lucinda, Theramonte, Hermios m. fl. Även
Albions ande kom, men icke längre såsom en ung man, utan »gam-
mal, sörjande, förfärlig, såsom han sist gick på jorden, innan han
sjönk. Sextio unga män voro omkring honom.» Till de änglar, som
kommo mot honom, yttrade han: »Si, jag har älskat — och henne,
som jag älskade, har jag mördat.» Men änglarna svarade: »Haver
du din käraste mördat? Till liv har du då mördat henne.» Så för-
täljer Albion sin levnadssaga. Efter Nunas död hade han farit i
viking och dräpt många män. Efter många år, då han redan var en
gubbe, hade också han dött, och i andevärlden hade han råkat dessa
sina forna fiender: »då vände de sig alla till mig och begynte bliva
mina vänner och vi höllo varann kära i detta underliga land.» Det
var dessa sextio unga män, som följde gubben. Sedan begynner
Albion att i andarnas värld söka efter Nuna. Under denna vandring
råkar han en ängel, som frågar: »Kan du förnimma något om oänd-
ligheten?» Men Albion svarade: »Jag vet icke, vad du säger; jag
har aldrig hört detta ord.» Ängeln börjar då att undervisa honom,
och här kommer en bland huvudpunkterna i Swedenborgs och Alm-
quists metafysik fram: »Föreningen emellan den enskilde mannen och
kvinnan är en avbild av det oändligas förening. Därföre är mannen
icke fullt levande, om han ej är omgiven av en älskande kvinnas
krets; icke heller hon fulländad, om hon ej är sammanhållen av
en kraftig man såsom medelpunkt för alla de omsvävningar, som ut-
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
