- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken /
371

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det av miljoner sedlar?» Den ohejdade individualismen hade således
fört honom från den religiösa utgångspunkten till en krass egoism.
Samma utvecklingsgång kunna vi iakttaga i hans uppfattning av
ett mord. Även här var utgångspunkten religiös. Haver du — he-
ter det i Murnis — »din älskade mördat? Till liv har du då mördat
henne», och i Jagtslottets Magdalenaepisod är tankegången densamma.
Richard Furumo mördar Magdalena, för att hon i ett ögonblick av
sinnesrenhet skall övergå till det eviga livet. Även här förde indi-
vidualismen Almquist bort från den religiösa utgångspunkten. När
ett mord i vissa fall kunde vara en rent förtjänstfull gärning, låg ju
frestelsen nära till hands att utsträcka omfattningen av dessa fall.
Warburg anför ett yttrande, som han hört av en major Nathorst, i
vars föräldrahem Almquist umgicks. En dag, kort före »katastrofen»,
hade fadern kommit hem och utropat: »Nej, nu är Almquist rent
borta! Han påstår, att om man mördar en gammal usling och girig-
buk samt använder pengarna till goda ändamål, så gör man därmed
intet illa.» Med all sannolikhet resonerade Almquist verkligen så. Sche-
vens bortgång var ju ingen förlust för mänskligheten, men däremot
en fördel för Almquist, och varför då icke påskynda denna bortgång?
På samma sätt uppfattade han edens betydelse, och hans båda no-
veller Palatset och Urnan äro avsedda att uppvisa orimligheten av
att bindas av en ed. Ungefär samtidigt svor Almquist själv präst-
eden, ehuru han bestred kyrkans flesta dogmer. Här spelade likväl
ännu — med all sannolikhet — ett ideellt moment in. Han ville
bliva präst för att kunna reformera kyrkan, och till en början stod
han också tämligen rakryggad under konflikten med Uppsala dom-
kapitel. Men inför den hägrande utsikten till Ölmestads pastorat
svek han sin övertygelse och avgav en ny förpliktelse om sin ren-
lärighet. Utgångspunkten hade överallt varit densamma, först den
religiösa mystiken, varigenom han så småningom kom att betrakta
handlingarna i denna världen såsom något likgiltigt i förhållande till
livet i Gud, och sedermera nyromantikerns individualism, dennes op-
position mot all borgerlig ordning, all lag, allt tvång på individens
godtycke. Till en början var detta blott en teori, men omkring 1840
övergick teorien till vad jag skulle vilja kalla moral insanity eller
verklig oförmåga att skilja mellan rätt och orätt; möjligen bör denna
utveckling sättas i samband med den sjukdom, som han i Paris ådra-
git sig. I varje fall finner man hos Almquist aldrig några spår till
samvetskval. Det är mycket sant, att man därom ingenting kan veta.
Men sina brott erkände han aldrig, i hans bevarade brev från Amerika
till hemmet förekommer ej en enda antydan om, att han kände sig hava
371

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free