Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dramatiskt
författar-
skap.
de, i vilka han kunnat giva uttryck åt sin fosterlandskärlek, såsom i
»Bevara, Gud, vårt fosterland», där vi igenkänna klangen från Fän-
rik Ståls sägner. Högst står likväl den underbart sköna parafrasen
av Davids i3/:de psalm, särskilt om man uppfattar den djupa känsla,
som dallrar bakom orden. I Runebergs bearbetning har den israeli-
tiska psalmen fått en underton av Finlands frihetsbön under det ryska
förtrycket:
Vid älverna i Babylon
Hur tungt de dagar flöto!
Vi mindes Sion fjärran från
Och bittra tårar goto.
I pilträn, jämte strömmars lopp,
Vi hängde våra harpor opp,
De strängaspelen klara;
Vem ville spela mer i band,
Vem sjunga i vår träldoms land,
Vem kunde glader vara?
Jerusalem, din helgedom,
Om jag den kan förgäta,
Må tungan låda vid min gom
Och glöd mitt hjärta fräta!
Till dig, mitt hem av frid och ljus,
Min konungs borg, min faders hus,
Jag längta vill och fara.
Där får jag spela utan band,
Där sjunga i min frihets land,
Där kan jag glader vara.
Av den finska allmänheten mottogs den Runebergska psalmboken med ett liv-
ligt bifall, och ett uttryck för detta var den nationella hedersgåva på 72,000 mark,
som överlämnades till skalden. Kritiken kom från teologiskt håll. Den hade
börjat redan i arbetsutskottet, där den pietistiske Stenbäck tyckte sig i Runebergs
psalmer sakna det inre kristliga livet: »Sådant räcker Runebergs poesi ej till; i
stället för utgjutelser av ett hjärta, där gudsfruktan och kärlek lever, har hon
merendels utvärtes reflexion, poetiskt utmärkt vacker, men ingen psalm.» Kriti-
ken gjorde också, att regeringen påbjöd en ny revision, och därmed kom företa-
get i stöpet. En ny psalmbok antogs först av 1886 års kyrkomöte. I denna ingå
53 av Runebergs psalmer, »men ingen i fullt oförändrat skick, många starkt om-
arbetade».
Sin största insats hade Runeberg gjort med Fänrik Ståls sägner. Efter i860
syntes det, som om hans intresse skulle komma att vända sig åt dramatiken. All-
deles oförsökt däri var han icke. Redan på 1830-talet hade, han skrivit ett litet
versifierat lustspel, Friaren från landet, 1845 eller 1846 hade han påbörjat den
förut omtalade komedien Belägringen, 1852 kom han ganska långt med ett annat
lustspel, Trassel, och nu, 1862, fick han verkligen ett versifierat lustspel, Kan ej,
färdigt. Det är, såsom Warburg riktigt framhållit, i den Heiberg-Hertzska sti-
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
