Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Arbetslöner, arbetstid och lönemotivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 I d a y och i morgon
torde gälla överallt i världen, men en av svårigheterna i Europa
är, att man ej förutsätter, att arbetaren skall köpa det han
tillverkar. En del av Europas svårigheter ligger däri, att så
mycket av dess produktion under gångna tider gått utomlands,
att man föga tänker på sin hemmamarknad.
Om du sänker lönerna, minskar du samtidigt din kundkrets.
Om en arbetsgivare ej delar välståndet med dem som göra honom
framgångsrik, kommer det ej att dröja länge, förrän det icke
finnes något välstånd att dela. Detta förklarar, varför vi anse
det vara god affärspolitik att alltid höja lönerna och aldrig
sänka dem. Vi önska ha rikligt med kunder.
Men att köpa arbetskraft är just detsamma som att köpa
något annat — du måste förvissa dig om, att du får valuta för
utläggen. Var gång du låter en person göra mindre än fulla
värdet för lönen du betalar honom, bidrar du till att sänka hans
lön och att göra livsuppehället svårare för honom. Du kan
icke göra en person större skada än att tillåta honom fuska
med sin arbetskraft. Förklaringen är tydlig nog. Ju mindre
arbete en person utför, ju mindre köpkraft framkallar han,
vilket innebär, att ett mindre antal personer fråga efter hans
tjänster.
En »standardlön» är således icke möjlig. En på en fixerad
levnadsstandard baserad lön är ödeläggande, ty den förutsätter,
att alla människor äro lika och kunna enas om, hur de skola
leva. Lyckligtvis äro icke alla människor lika, och lyckligtvis
är det blott få, som bry sig om att leva detta år på det sätt
de levde förra året. Varje försök att fixera en »existenslön»
är en utmaning mot både företagsledarnas och arbetarnas
intelligens. Vi veta icke, vad som är den rätta lönen, och kanske skola
vi aldrig få veta det. Men det kan bara hindra framåtskridandet
att försöka fixera lönerna utan fakta. Världen har aldrig närmat
sig industri ur lönemotivets synpunkt — från synpunkten att
utröna hur höga lönerna kunde vara — och till dess vi haft
någon erfarenhet i denna riktning, kunna vi icke veta mycket om
lönerna.
Begränsning av produktionen genom fackföreningarna kan
aldrig uppstå i en välledd industri. Dylikt är svaret på dålig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
