Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
147
iakttagelseförmåga i naturen, men hans orienteringsförmåga
är ej så märkvärdig. Med güarayüindianerna i östra
Bolivia har jag vandrat c:a 200 km. i djup, stor skog, som de
ej kände, där vi ofta fingo hugga oss fram steg för steg
med skogsknifvarna. De förde mig, då solen ej var synlig för
moln, ofta fullständigt vilse, hvilket jag förstod af min
kompass. För en hvit man, som direkt från stadslif vet kastas in
i vildmarken, är indianens förtroende med naturen
märkvärdigt. När man själf blir van vid detta lif, ser man på
saken annorlunda.
Afståndet från en plats till en annan angifva alla
indianer genom att visa, huru mycket solen bör hinna flytta
sig, tills man kommer fram. Ar det långt, säger indianen,
huru många gånger man måste göra nattläger, innan man
är framme. Lång eller kort väg äro ju hos oss på olika
håll så olika begrepp. Hvad vi i staden kalla långt, kalla
vi ofta på landet nära. För indianen äro i regel vägar
långa, som för den hvite mannen synes korta. Urskogens
indianer sakna den marschförmåga, vi finna hos
fjäll-indianerna.
Hvarje kulle, hvarje slätt, hvarje däld har indianen
gifvit namn. Chané sade, att för länge sedan, när allt folket
var på stränderna af Parapitifloden oc-h fiskade, så kom en
stor ande (afiatunpa) till häst oc-h gaf de olika ställena
namn. Denna flod skall heta Parapiti, (där det dödas),
detta ställe Amborö o. s. v., sade afiatunpa. Bland
namnen på chanébvarna märkas Hüirayüasa (fåglar mötas),
Aguaråti (hvit räf), Aguaråtimi (liten hvit räf), Yövi (grönt
vatten), Ouivarénda (där det finnes chuchio*), o. s. v. Denna
sistnämda växt, hvars blomstänglar så många indianstammar i
Sydamerika använda till pilskaft, är numera utrotad af boskapen
vid Rio Parapiti. Chané, som fordom gjorde sina pilar af
chuchio, odla nu ett slags vass, som de liksom andra
chaco-indianer använda till pilskaft. iVndra orter äro uppkallade
Arundo saccharoides.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
