Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDE KAPITLET.
Ur chané- och chiriguanoindianernas lif (forts ).
Fula ord, homosexualitet, själfmord, skamkänsla m. m.
I de hvites språk finnes som bekant ett antal ord, som
äro förbjudna att använda i hyggligt sällskap. Vissa
kroppsdelar kunna personer af samma kön blott nämna med latinska
namn, under det att personer af olika kön i regel ej alls tala med
hvarandra om dem. Ett ord kan anses fult, under det att
ett annat ord på samma föremål kan användas när som
helst. Orsaken hvarför ett ord är förbjudet, är säkerligen
ofta svår att utröna.
K. v. d. Steinen ’) och Koch-Grünberg2) ha framhållit,
att bland indianerna vid Xingu och Rio Negro tala äfven
kvinnorna alldeles öppet om könsdelarna såsom något
alldeles naturligt. På samma sätt är det hos de indianer, som
jag lärt känna. När jag frågade efter ord, som rörde de
allra intimaste saker, så lämnade äfven kvinnorna, ja de
unga flickorna, på det allra naturligaste sätt upplysning
därom.
Det linnes likväl äfven här ord, som äro förbjudna.
Sådana ord äro hos choroti »ametché», som är ett
skymford och »ictivähi», som betyder homosexuellt könsumgänge
och »huéle», som betyder onani och »tévi» hos chané och
chiriguano, som ha samma betydelse som ictivähi. Det
onaturliga i könslifvet är äfven här så skamligt, att det
ej är passande att tala därom.
’) K. v. d. Steinen: 1. c. sid. G5.
Kocli-Grünbcrg: I. c. Rand I. sid. 133.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
