- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
215

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR INDIANERNAS LIF 215

hvar och en odlar, där han finner för godt. Jord, som
redan odlats, anses ha ägare, äfven då den i åratal legat i
träde. Sålunda går äfven åker i träde i arf.

Arfven inskränkas för öfrigt betydligt därigenom, att
de döda taga med sig en del af sina dyrbarheter i grafven.

Liksom bland ashluslay och choroti är också ägande-

<J o

rätten här väl utbildad och kvinnorna äga äfven, hvad de
bruka och tillverka. Liksom hos de nämnda stammarna är
äfven här gifmildheten mycket stor, om den också, tack
vare »civilisationen» och missionen, är mindre utpräglad.

Chiriguan osamhället, vi
känna ej det ursprungliga
cha-nésamhället, har haft en
mycket fastare organisation än
samhället hos choroti och ashluslay.
Chiriguano har varit ett
eröfrande folk, som troligen
underkufvat chané ocli som modigt
och med framgång kämpat mot
inkas och som länge motstått
de hvites invasion. Hade
höfdingarne ej varit många utan en, hade säkert mångdubbelt
flera hvites lif kräfts för att eröfra cliiriguanolandet, än
som nu behöfts. Tyvärr ha under de hvites strider med
indianerna, nästan alltid några höfdingar kämpat på
fiendens sida mot sin egen stam. Linder det sista upproret,
som af gjordes genom striden vid Curuyuqui, hade de hvite
en hjälptrupp på ett par tusen indianer, tillsammans med
hvilka de bekämpade deras stamfränder.

Liksom allt annat i indianernas lif förändrar sig, när
de hvite eröfrat deras land, så omvandlas också de sociala
förhållandena. Xär Yocapoy, Maringay, Mandepora oc-h
några till ligga i lerkärlen under hyddorna, då är det slut,
då ha dessa indianer inga andra lagar än de hvites,
inga andra myndigheter än deras fogdar. Bland chané vid
Rio Parapiti finnes som nämndt ingen öfverhöfding mer.

115. Kalebass. Chiriguano.
Itapenbia. u. i/e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free