Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Resa i gamla statens land I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI
RESA I GAMLA STATENS LAND 1
Vi har hyrt bil i Patna och skall köra mot Rajgir när det dagas. Men
på natten har regnet hunnit fram. Inte förrän sju på morgonen
kommer vi iväg. Dock är staden fortfarande halvsovande och tyst bakom
stängda luckor och gatorna tomma. Asfalten blänker.
Vinterregnet faller över slätten. Tunga grå draperier av väta drar
fram över landskapet. Palmerna fryser i morgonkylan. Då och då kan
man ana Ganges i norr. Regnet är efterlängtat. Men det har dröjt.
Åkrarna har bränts av torkan och än grönskar de inte i regnet.
När vi lämnar huvudvägen och tar av söderut har byarna sakta
börjat vakna. Folk står insvepta i filtar och väntar. En gammal man
korsar vägen. En flicka står huttrande i en dörröppning. Hon ser efter
oss. Dagen är däven. I kylan tar också morgonritualerna lång tid.
Men indiska städer och byar vaknar sent och dagsverket börjar först
långt fram på morgonen.
Det är ett gammalt Indien vi kör genom. Man kan säga att det är
det äldsta verkliga Indien. Induskulturens stora städer är för-indiska.
Mohenjo Daro och Harappa gick mot undergång långt härifrån för
tretusenfemhundra år sedan eller så. De fick inga direkta arvtagare,
utvecklingen bröts även om traditionerna levde vidare. Det vediska
Indien uppe i nordväst, det ariska med stridsvagnar och
boskapshjordar och sjungande präster nådde aldrig hit fram på vedisk tid; det
nådde blott ungefar till vad som nu är Delhi. Nu när vi kör mellan
Patna och Rajgir färdas vi i det äldsta Indien vars tradition har
aktualitet. Mellan femhundratalet och tvåhundratalet före vår
tideräkning började här den indiska stat formera sig som än i dag är
Indien ett föredöme. Vi kör genom Buddhas, Chandraguptas och
Asokas indiska kärnland.
Detta egentliga Indien är inte bibelns och den klassiska antikens
Indien som det återfinns i Esters bok:
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
