Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVI. För en folkets kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon inte visar tecken till ånger kräver rättvisan att hon möts med
fasthet.
I oktober 1977 — då det såg ut som om Indira Gandhi inte kunde
komma tillbaka och domstolarna började bli försiktiga i politiska
processer — frikändes hon av High Court i Hyderabad.
För att förstå frågan om kampen för folkets kultur i Andhra Pradesh
är det nödvändigt att hålla i minnet att inom litteraturen pågick under
tusen år en kamp mellan sanskritlitteratur och folkets litteratur. De
härskande använde sig av sanskrit. Den folkliga litteraturen
organiserade sig inom shivaismen. Det var i Shivatemplet i Warangal som
Palkurla Somatadh gick med litteraturen på folkets språk till
publiken. Också i religionsfrågorna blev den senmedeltida kampen mellan
veda-ortodoxa och Shivaanhängare en klassernas kamp. Shiva
representerade i lyriken revolt.
Anda fram till adertonhundratalet var litteratur detsamma som
poesi. Också vetenskapliga verk skrevs på vers. Detta skapade också
en djup lyrisk tradition inom folket. På adertonhundratalet skapas så
den nya telugurenässansen. Veereslingam Panthulu (se s. 75) blir
banbrytåren. Men den moderna och revolutionära poesien formas av
Sri Sri åren 1934 till 1944. Han formar både det nya språket och de nya
tankarna. Under hela Telenganaupproret blev det denna tradition
som utvecklades i folkets sånger. Sri Sri var också initiativtagare till
den progressiva litteraturrörelsen på trettiotalet. När dess andra
ledande gestalter falnade under femtiotalet fortsatte Sri Sri att
utvecklas. De blev kommersiella. De skrev dåliga filmmanus. De förlorade
konsten. Men Sri Sri behöll både konsten och revolutionen. Och han
anknöt såväl till den shivaitiska lyriktraditionen på folkets språk som
till den samtida muntliga folksången.
Sri Sri är en stor och älskad poet med miljonpublik. Det språk på
vilket han skriver är ju stort som franskan och de som talar det är
litterärt skolade i sitt språks lyriska traditioner och möjligheter —
också de illitterata. Bönderna är både fattiga och oförmögna att läsa i
bok; men de känner lyriken. Nu är Sri Sri sjuttio år.
Delstatsregeringen i Andhra Pradesh sökte sola sig i hans glans.
Den ville framställa sig som lyrikälskande och värnande om språket.
Den sökte ordna hyllning för honom när han fyllde sextio år. Men Sri
Sri var en folkets diktare och han lät inte denna låga regering komma
sig när. Han vägrade delta i regeringens hyllning till Sri Sri. I stället
var han den kvällen med om att bilda Viplava Rachayitya Sangham,
(Revolutionära Författares Förbund). Hans dikter hudflängde den
korrupta överheten. Regeringen svarade med att beslagta dikterna
och fängsla telugus levande klassiker Sri Sri.
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
