Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
IND üSTR I T I DN I NGEN NORDEN
H. B. Taylors vattenfristrålturbin.
Vattenturbiner av strålturbin- eller aktionsturbintyp
hava många fördelar framför reaktionsturbiner —
påpekas i beskrivningen till sv. patentet nr 58100 —
särskilt därigenom, att de bibehålla sin verkningsgrad
under variabla effektförhållanden och att den vid
reaktionsturbiner ofta förekommande skadliga frätningen
undvikes. Aktionsturbiners användning har emellertid
begränsats till anläggningar med relativt stor fallhöjd
på grund av deras jämförelsevis låga specifika
hastigheter, i det att sådana låga hastigheter öka
dimensionerna och göra anläggningskostnaderna dyrbara såväl
med avseende på turbinerna som de av dem drivna
generatorerna eller annat drivet masjdneri, varigenom hela
kraftstationen fördyras.
Det nämnda patentet, vars beskrivning
offentliggjordes den 7 jan. detta år, är uttaget av uppfinnaren, II. B.
Taylor, Philadelphia, Pennsylvania, och
huvudändamålet med konstruktionen är att erhålla en strålturbin
anpassad för såväl stora som små fallhöjder, och som har
Fig. 1.
en hög specifik hastighet som sätter den i stånd att
ersätta reaktions- eller övertrycksturbiner i många
installationer, vid vilka enligt tidigåre praxis
övertrycksturbiner skulle hava använts. Vidare erhålles en turbin,
vid vilken strålens verkan på hjulet blir kontinuerlig
runt hjulet, så att alla skovlarna äro i oavbruten
verksamhet, och varje skovel kontinuerligt utvecklar sin
fulla kraft. För övrigt vinner man, att konstruktionen
blir kompakt och billig och kan noggrant bearbetas
genom enkla borrnings- och svarvningsprocesser, varjämte
regleringsanordningarna äro synnerligen enkla och
medgiva effektivt avstängande av drivmediet.
Vid den i fig. 1 visade utföringsformen är löphjulet
R försett med en vertikal axel S och ett nav E, som
uppbär skovlarna B mellan innerringen 7 och
ytterringen 8. Strömningen genom dessa skövlar försiggår
nedåt i en riktning, som vid turbiner konstruerade för
höga specifika hastigheter bildar en måttlig vinkel med
axelns riktning, och vid sådana turbiner med mycket
stor hastighet äro skovlarna lutande framåt i löphjulets
rotationsriktning vid inloppskanterna. Vid turbiner med
måttligare specifik hastighet bildar strålen en större
vinkel med axelriktningen, och skovlarna äro böjda
nästan i axiell riktning vid inloppskanten. Vattnet föres
till skovlarna som en fri stråle J i form av en ring av
vatten mellan en inre och en yttre rotationsyta och
kontinuerligt runt hela löphjulet. Strålen erhåller si!
form genom det ringformiga munstycket N,
bestående av ett hus 9, som omgiver axeln S och är försett
med en ringformig öppning 10, som utmynnar mot
löphjulet. Vattnet kan inledas i detta hus på önskat sätt,
och vid den visade utföringsformen har huset formen av
en vanlig spiral eller snäcka med runt omkretsen
varierande tvärsektion. De slutliga styrkanterna 11 och 12
å huset närma sig öppningen 10 under tillräckligt
stora vinklar för att förorsaka, att strålens sektion
minskas över öppningen genom strömningslinjernas
konvergens. Strålen är således vid arean för den största
hastigheten fri och icke i beröring med styrytor.
Riktningarna av strålens strömningslinjer kunna vara
sådana, att deras meridiankomposanter antingen äro
parallella med löphjulets axel eller lutande inåt eller utåt.
T de båda sistnämnda fallen blir strålen i allmänhet
konisk i stället för närmelsevis cylindrisk, såsom visat i
figurerna. Löphjulet är särskilt anpassat för höga
specifika rotationshastigheter, och när det är konstruerat
för mycket höga hastigheter, luta skovlarna B i
jämförelsevis stora vinklar mot strömningslinjerna, så att
en ökning av strålrörelse i en riktning, som bildar en.
liten vinkel med axeln kommer att motsvara en relativt
stor rotationsrörelse hos löphjulet.
Tangentialkompo-santerna i den utträdande strålens strömning äro givna
genom ledskenor 14, 15 i huset 9 framför öppningen 10,
vilka ledskenor i fig. 1 hava formen av krökta eller
lutande vingar, som skjuta ut från husets inre och yttre
vägg. Ehuru den fria strålens tangentialkomposanter i
allmänhet ej äro stora, äro de nödvändiga för att
löphjulet skall kunna utveckla det erforderliga
vridmomentet, medan det medgiver, att vattnet lämnar detsamma i
riktningar, som så nära som möjligt ligga i
meridianplan, dvs i plan genom turbinaxeln. Genom att
konstruera löphjulet för höga periferihastigheter och
motsvarande litet vridmoment kan man hålla strålens
tangentiella rörelsekomposanter måttligt stora i jämförelse
med strömningens axiella komposanter.
Turbinen regleras genom variation av tjockleken av
strålen J t. ex. genom ökning eller minskning av
öppningens 10 tvärsektionsarea medelst en ringformig kolv
P, som är försedd med en ringformig kilformig del,
vilken befinner sig i öppningen och är rörlig för förändring
av genomströmningen. Såsom visat i fig. 1 kan kolven
P bringas att anligga mot kanterna av öppningen 10
för att helt avstänga tilloppet, varvid kolven
påverkas av två eller flera medelst tryckfluidum. drivna
kolvar 17, som arbeta i cylindrar 18 på övre delen av
huset 9 och äro förbundna med kolven medelst stänger
19. Trycket på dessa kolvar regleras medelst turbinens
regulatoranordning.
På grund av den virvel, som bildas i strålen genom
de lutande skenorna 14, 15, måste man se till, att
munstycket strypes tillräckligt, så att ingen spridning av
strålen förekommer intill det ställe, där clen inträder i
löphjulet R. Särskilt vid strålens yttre yta måste
strypningen vara ansenlig, enär strålkonturen för en serie lu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
