Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareßreningen o.
Stockholms Allin. Tekniker förbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Nr 5__STOCKHOLM DEN 4 FEBRUARI 1925
Innehåll. Ind. Norden: Tekniska museet. Av intendent Torsten Althin. — Bagnulo-m otorn. Av Alk. — Kugghjul av tyg. Av Fk.
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden: Cassels kamspår-fräs; >elfenbenspapp>, ett nytt byggnadsmaterial: Jonssons
reglerings-anordning för kvarnstenar. — Teknisk översikt. Av Chr. S. — Standardisering av pappersformat. (Slutet.) Av ing. E. Nyman. —
Rekonstruktionsarbetet i Japan. — Litteratur. — Marknaden för kemikalier, metaller m. m. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind.
rättsskydd: Patent offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck
av_ signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Bilaga: Svensk Tidsnrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Tekniska Museet.
Allmänna riktlinjer för insamlingsarbetet och grupperingen.
Av intendent Torsten Althin.
I så gott som alla kulturländer finnes ’numera ett
ordnat museiväsen med expositioner, som för forskare
och för allmänheten framställa forna tiders liv och
tänkesätt sådant det avspeglat sig i
föremålsutformning. Mycken tid och möda har ägnats åt att beskriva,
klassificera och sammanställa dessa xnuseiföremål,
som på skilda sätt belysa olika mänskliga funktioner
under förflutna tider. Härvid
har största uppmärksamheten
ägnats åt föremålens
konstnärliga utformning, inbördes
sammanhang och relationen mellan
föremål från olika tider, folk
och länder. Däremot har
hittills relativt litet åtgjorts för
att sprida ljus över sättet för
deras tillkomst, deras
tillverkning och därvid använda
hjälpmedel.
Vid upprepade tillfällen har
frågan om bildandet av ett
museum för de tekniska
hjälpmedel, som använts vid
framställningen av förnödenheter
av-olika slag, tagits upp här i
landet. Utomlands — i
Tyskland, Österrike, England,
Frankrike, Amerika m. fi.
länder — finnas museer för
teknikens och industriens
hjälpmedel, tekniska framsteg och högt
stående tekniska produkter. 1
våra grannländer är cletta
mu-seispörsmål nu aktuellt och
såväl i Danmark som i Norge
finnas stora samlingar.
Det är så mycket mer att beklaga, att frågan hos oss
icke förrän på sista tiden tagits upp på allvar, som
under krigsåren en mängd oersättliga föremål förstördes,
då skrotpriset stod högt och nyanläggningar tvingade
till undanröjning av gammalt material. Intresse för
föremålens bevarande har på de flesta håll funnits,
men utrymmesskälen ha fått bli de avgörande. Detta
gäller såväl maskiner och verktyg som även de lika
Fig. 1. Christopher Polhem. Oljemålning av J. H.
Scheffel: tillh. fröken A. Polheimer, Falun. (Ur
Svenska Porträttarkivet.)
värdefulla äldre ritningarna på fabriksanläggningar,
maskiner m. m., som allt fått dela samma öde.
Under den tid, som förflutit sedan museifrågan
första gången för mer än ett decennium sedan togs upp,
har dock åstadkommits samlingar av betydande
storlek och värde inom vissa specialområden inom
tekniken (telegraf, telefon, järnvägar och postväsende). De
verk och företag, som
handha dessa tekniska spörsmål,
ha själva låtit utföra
samlings-och uppställningsarbetet. För
den teknisk-historiska
forskningen slog
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 ett
kraftigt slag genom att ägna två
av dess största kulturhistoriska
avdelningar åt hantverk och
industri. Det var första gången
i vårt land som
tekniskt-histo-riskt material i större
utsträckning sammanförts efter
systematiska undersökningar o.
kulturhistoriska riktlinjer. Frågan
om dessa samlingars bevarande
för framtiden och fortsatta
vetenskapliga bearbetande är ä.nnu
icke avgjord. De tekniska
samlingarna på utställningens
sjöfarts- och
skeppsbyggeriavdel-ning äro däremot säkerställda.
Ett industrihistoriskt museum
med vetenskapligt ordnade
samlingar äga vi i Bergslagets
Museum i Falun, vilket huvudsak
ligen tagit på sitt program
Stora Kopparbergs Bergslags
Aktiebolags tidigare och nuvarande verksamhetsgrenar.
Efter hänvändelse från Svenska Teknologföreningen
beslöt Ingeniörsvetenskapsakademien år 1923 att taga
hand om bildandet av ett tekniskt museum omfattande
hela landet. Från en av akademien tillsatt museikom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
