Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
51
tygs utveckling. Sålunda skall finnas en yxsamling
från stenålderns primitiva redskap fram till våra
dagars yxor med olika former för olika behov och för
olika delar av landet, en låssamling visande
stängningsinrättningarnas gestaltning genom tiderna här i
Sverige, en nålsamling, en spiksamling, en knivsamling
o. s. v.
Tidigare har framhållits nödvändigheten av, att i
många fall hantverket beredes plats i museet. Särskilt
gäller detta de yrken, isom varit upptakten till en
industri och på vars grund den moderna
storproduktionen kanske är grundad. Det finnes även
hantverksyrken som äro mer än andra tekniskt betonade,
exempelvis instrumentmakeri och urmakeri. Icke endast
produkter av dessa yrkesgrenar utan även de inom dem
använda tekniska hjälpmedlen skola medtagas på
museet så långt det är möjligt att nu anskaffa dem.
Den tredje huvudavdelningen kommer att omfatta
den kommunala tekniken. Stora förutsättningar torde
finnas att få denna allsidigt belyst. Här skall
återfinnas icke blott det som rör städernas anläggning såsom
stadsplane-, stadsmätnings- och husbyggnadsteknik,
gatu- och hamnbyggnader, utan även föremål visande
de faktorer utan vilka ett modernt samhälle knappast
kan existera, nämligen belysning, vattentillförsel,
avlopp, renhållning, brandväsende samt transportmedel
(spårvägar, omnibusar o. s. v.).
Denna avdelning torde bli mycket omfattande och
erbjuda möjligheter till lärorika studier för den stora
allmänheten. Vi som vuxit upp i en tid, då det endast
är en helt naturlig sak att t. ex. genom vridning på en
krän i ett rum var som helst i ett samhälle genast
erhålla vatten, vi ha föga aning om, vilket besvärligt
problem vattenanskaffningen fordom var, eller vilken
stor och ömtålig apparat ett samhälles förseende med
vatten är och vilken utveckling denna teknik
genomgått. Andra intressanta problem, som komma att
demonstreras på denna avdelning äro samhällenas
förseende med ljus på gatorna och i hemmen, den
elektriska strömmens användning för uppvärmning,
matlagning etc.; eldsläckningorganisation och -apparater
under gångna tider, eldskydd i hem och fabriker,
stadstrafikproblemets lösande med hästspårvagnar,
elektriska tåg, autobusar och i samband därmed olika
gatu-byggnader med hänsyn till trafiken.
Den avdelning av museet, den fjärde, vars
material kommer att utgöras av arkivalier, litteratur och
bilder skall bl. a. omfatta ett industrihistoriskt arkiv
med bilder från bruk och fabriker jämte
uppmätningsritningar, beskrivningar på tillvägagångssättet vid
äldre tillverkningar, äldre brukshandlingar såsom
räkenskaper, kontrakt och andra handlingar från
industrianläggningarnas affärsrörelse, reklamtryck och
broschyrer. Särskilt kommer museet att sträva efter att
med samlingarna införliva äldre ritningar till
industribyggnader, maskiner o. dyl. såväl av det, som i detta
avseende finnes i fabriksföretagens ägo som hos
privatpersoner eller äldre, konsulten nde ingeniörsfirmor.
Svårigheten att i längden bevara dessa ritningar på
respektive platser är oftast stor, och risken för att de
förkomma vid omorganisationer är stundom för
handen, varför ett samlande på en plats i museet torde vara
av stor betydelse. I samband hëxmed må även
framhållas att museet söker erhålla eismpel på ingeniörer-
nas .forna enkla hjälpmedel, ritbord, ritbestick,
instrument för mätningar på arbetsfältet m. m.
Till museets arkiv samlas även alla slag av porträtt
(målade, tryckta, byster, medaljonger, medaljer,
fotografier) av våra framstående ingeniörer och
uppfinnare. Till dessa fogas personhistoriska anteckningar
och, där så kan ske, ett eller annat föremål, som hör
samman med och kan erinra om dessa personers liv och
verksamhet.
I fråga om äldre och nyare teknisk litteratur torde
det vara tillräckligt att museet endast anskaffar ett
handbibliotek, då frågan om ett större tekniskt
bibliotek torde böra lösas på annat sätt.
* *
Av ovanstående torde framgå den mångfald olika
områden, som Tekniska Museet i stort sett kommer
att omspänna och som blott i mycket ringa
utsträckning återfinnas i övriga museer. Att sammanföra detta
material kräver lång tid och — att varje med
tekniken allierad person och
varje tekniskt eller industriellt
företag aktivt bidrager till att
realisera planerna. Teknikens historia i
vårt land och betydelsen av den svenska industrien
kräva, att landets nu levande ingeniörer och
industrimän skapa åt sina föregångare, åt sig själva och åt sina
efterkommande sin egen museala institution, som för
dem själva kommer att vara en erinran om tidigare
vunna resultat och en sporre till fortsatt framgångsrikt
arbete och som för andra samhällsdelar kan visa, vad
de svenska teknikerna uträttat och nu äro sysselsatta
med.
De av Ingeniörsvetenskapsakademien,
Teknologföreningen, Industriförbundet och Uppfinnareföreningen
utsedda delegerade, som tillsvidare ha hand om
museets organisation, rikta därför en enträgen vädjan till
alla dem, som i sin dagliga gärning ha kontakt med
tekniska spörsmål, att till Tekniska
Museet (adress Ingeniörsvetenskapsakademien,
G-rev-turegatan 24 A. Stockholm 5, tel. 735 35) snarast
möjligt insända uppgifter om var föremål av tekniskt
historiskt värde finnas; att, i den mån det är möj
ligt, direkt insända material, personhistoriska
uppgifter o. dyl., samt att lämna museet pekuniärt
understöd. Endast på så sätt kan ett för insamlandet
ödesdigert dröjsmål undvikas.
Även i sådana fall, då det kan råda tvivel om ett
föremåls lämplighet för Tekniska Museet, vare sig vid
eller utan jämförelse med någon annan
museiinstitu-tion, ombedes innehavaren eller anvisaren att därom
meddela sig med Tekniska Museet. Huvudsaken är i
första hand, att föremålet blir tillvarataget och
beaktat ur museal synpunkt.
Av värde vore givetvis, att nutida uppfinnare, för
den händelse de icke ombesörjt annan deponering, till
museet överlämnade modeller och ritningar till eller
förstlingar av sådana bland deras uppfinningar, som
slagit igenom såsom industriella alster eller eljest
kunna vara av vetenskapligt och tekniskt-historiskt värde.
Utan att Sveriges ingeniörer och industrimän
verksamt deltaga, kan icke det länge närda önskemålet om
ett tekniskt museum för svensk företagsamhet, svensk
uppfinnareförmåga och för mästerverken inom svensk
teknik förverkligas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
