Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24,7
ment, varpå det från röret 25 i röret 26 neddroppande
smörjämnet åter insuges i pumpen för att slutligen
efter en viss- dödrörelse åter utpumpas genom kanalen
20 till en av smörjledningarna. Efter ytterligare ett
»dött» moment upprepas samma förfarande vid
nästföljande kanalgrupp.
För att denna periodvis upprepade rörelse hos
pumpkolven skall kunna försiggå, är kamskivan 16, fäst på
axeln 8, anordnad så, att kammarna 28 på densamma
genom sin form, plana toppar med lutande sidoytor,
påverka pumpkolvens huvud 141; effekten torde med
tillräcklig tydlighet framgå av fig. 1—3.
Ett nödvändigt villkor för apparatens oklanderliga
funktion är, att ej mer smörjämne insuges från
behållaren och uttömmes i röret 26 än som därpå kan
upptagas och utpumpas till smörjledningarna, enär i annat
fall smörjämnet skulle flöda över röret och rinna bort.
För detta ändamål är så anordnat, att det ena
insug-ningsslaget kan göras mindre än det andra. I varannan
kamlucka är därför det horisontala bottenpartiet 31
reglerbart och utgöres av ett ställbart plan 33, som är
förskjutbart vinkelrätt mot kam skivan i en urtagning
i denna. Dessa plan uppbäras av en tapp 34, som
styres i hål i en över kamskivan anbragt fast skiva 35
och påverkas av en fjäder 36, vilken strävar att draga
planet ut ur kamluckan. Planens läge regleras medelst
skruvar 37, som stöda mot ett huvud 38 å tapparna
34 och äro skruvbara i locket 4. Kamskivans
arbetssätt framgår av det föregående.
Apparatens lock täckes av en huv 3.9, som
fastskruvas medelst proppen 6 och är försedd med fönster
över skålarna 27, så att neddroppningen av olja kan
iakttagas.
I vardera anslutningsstudsen 3 kan finnas en
kulventil 40 som säkerhet mot att smörjämnet ej tryckes
tillbaka och lyfter sliden.
Sv. patent är meddelat å konstruktionen (nr 59170).
Vt.
Deutschs & Hoss’ mekaniskt
drivna likriktare.
Flerfasström, särskilt trefasström av hög spänning,
låter mekaniskt likrikta sig därigenom — heter det i
beskrivningen till sv. patentet nr 59110 — att de
enskilda faserna genom en enkel strömvändning
övergående förbindas med varandra och kopplas till en
två-ledarekrets på så sätt, att i denna tillnärmelsevis
erhålles effektivvärdet av den sammansatta
flerfasspännin-gen såsom närapå konstant likströmsspänning.
Resultatet av en sådan likriktning kommer visserligen ganska
nära den konstanta likströmspänningen, dock avviker
gärna den så erhållna pulserande likströmmen något
från den teoretiskt beräknade likströmmen på, ett
störande sätt. Det har visat sig, att denna olägenhet är en
följd av fortgående avbrott, vilka uppkomma i
flerfas-strömkretsen genom likriktarens arbetssätt. Dessa
strömavbrott åstadkomma i sekundärkretsen och
medelbart även i primärkretsen av den flerfasström, som
alstras i transformatorn eller i flerfasgeneratorns
lindningar, osymmetriska avbrott eller överspänningar på
sådant sätt, att förvridningar i strömkurvan för den
alstrade pulserande likströmmen uppkomma. Ma,n har varit
tvingad att därför bestämma storleken på likriktaren
och icke driftspänningen efter dessa överspänningar.
Genom dämpspolar, kapaciteter och motstånd i olika
kopplingar har man redan försökt att minska dessa
avbrottsvågor till ett minimum, vilket emellertid endast
delvis lyckats.
Ett par tyska ingenjörer, W. Deutsch och W. IIoss,
ha nu sökt helt undvika dessa ölägenheter. Genom en
synkront ined flerfasströmmen driven
kopplingsmekanism uppnår man, att tvåledarekretsen visserligen
såsom förut frånkopplas flerfaspolerna, men att
flerfaspo-lerna för de i ögonblicket för frånkopplingarna genom
dem gående strömmarna fortfara att bibehålla en för
flerfasströmmen karakteristisk kurvform, så att en
avkoppling av strömmen i strömalstrarens faser över
huvud taget icke kan ske.
Detta uppnås därigenom, att varje faspol i
avkopplingsögonblicket från tvåledareströmkretsen så länge
förbindes med strömalstrarens fasmedelpunkt över ett
hjälpmotstånd, som motsvarar tvåledarekretsens
skenbara belastningsmotstånd.
Hjälpmotståndet kan därvid inställas allt efter
belastningen och vara ett rent ohmskt eller induktivt eller
kapacitivt eller bildas genom lämplig koppling av
sådana grupper. Det kan manövreras för hand eller
automatiskt efter belastningen i tvåledareströmkretsen.
Fig. 1. Kurvformen för en vanlig trefasström. Fig. 2.
Spänningsfördelningen vid tvåledareströmkretsens klämmor. Fig. 3.
Strömkurvan för den i hjälpmotståndet flytande strömmen. Fig. 4 visar
schematiskt konstruktionen och kopplingen för likriktaren.
Teorin och mekanismen framgå närmare av följande
beskrivning jämte figurerna. I dessa beteckna a, b och
c trefasströmnätet, 1, 2, 3 primär- och I, II. III
sekundärlindningarna till en högspänningstrefastransformator
w. En trefassynkronmotor d uppbär på sin axel c den
isolerande skivan † med två sektorer g och h, vardera
omfattande 120°. På samma axel är fäst en annan
isolerad skiva i med två med varandra elektriskt förbundna
sektorer j och k och släpringen l, som likaledes är
elektriskt förbunden med bägge sektorerna. Sektorerna j
och k äro på så sätt förskjutna gentemot
huvudsektorerna g och h, att de fylla ut de öppningar, som lämnas
fria av huvudsektorerna. På samma axel ä.ro anordnade
de bägge isoleringsskivorna n och m, vilkas tillhörande
släpringar stå vardera i ledande förbindelser med de
bägge sektorerna g och h. Från de på dessa släpringar
anliggande borstarna o och p föra ledningar q och r till
likströmsnätet. Borsten s på släpringen är genom
ledningen t förbunden med transformatorns sekundära
lindning och dess nollpunkt v över det reglerbara
motståndet u.
Verkningssättet är följande: De i de enskilda faserna
I. II, III uppstående strömmarna föras genom fasta tre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
