Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
267
större. Gasverksförvaltningames förtjänstfulla insats
och mödosamma arbete för uppehållande av
gastillgången under dessa krisår, må icke förglömmas.
Sannolikt icke utan influens från livaktigheten inom
industrin i allmänhet och icke minst utav de många
ny- och ombyggnaderna av de gamla gasverken
omkring sekelskiftet tillkommo under de första åren på
detta sekel 3 nya gasverksanläggningar. Det första
uppfördes såsom kommunalt verk i Lidköping år 1902
och sedan kommer Limhamn 1904 samt Eslöv 1906,
dessa båda senare av privata bolag. Efter Limhamns
inkorporering med Malmö, nedlades det gasverket. År
1912 anlägger Trelleborg ett kommunalt gasverk,
varefter åter ett uppehåll inträder med nytillkommande
gasverk, men mitt under brinnande kriget åren 1916
och 1917 anläggas 7 st. nya gasverk, alla av privata
bolag. Sistnämnda året övergår däremot det gamla
privata gasverket i Karlskrona i kommunal ägo och
drift.
Den svenska gasindustrins kraftiga utveckling från
belysningsverk till värmecentraler har givetvis krävt
betydande kapitalinsatser; belopp så stora, att hade
de kunnat förutses, då verkens kommunalisering
avgjordes, så hade sannolikt betänksamheten mot att
kommunerna inläto sig på så vidlyftiga, kommunernas
gemensamma hushållsangelägenheter ovidkommande
företag haft mera inflytande på utgången. Den
svenska gasverksindustrins ekonomiska expension från
sekelskiftet till och med sista statistikåret 1923
framgår av efterföljande tabell.
Tabell B. Svenska gasverkens ekonomiska utveckling åren
1901—1923. (Avrundade tal.)
Tabell 4. Kolförbrukning samt koks- och
biproduktsavkastning vid svenska gasverken åren 1901—1923 sammanställda
med kol- och koksimporten.
1901 1909 1916 1923
Totala anläggningskostnader . Kr 26-106 36-106 56-106 78-106
Bokförda värden...... > 14’106 22-106 27,7-106 36-106
Inkomster......... > 9-106 12-10° 27-106 31,5-106
D:o .......öre kbm 20 17 25 32
D:o .......Kr/inv. 10,5 11,4 21,6 21,8
Lägsta värmegasgrundpris öre/kbm 10 10 10 20
Antal städer med d:o...... 5 7 2 4
Närmaste värmepris . . . öre/kbm 12 12 12 25
Antal städer med d:o...... 8 12 4 12
Totala investerade kapitalet i den svenska
gasindustrin uppgick vid 1923 års slut till mer än 100
millioner kronor. Vid sekelskiftet torde investerade
kapitalet varit högst 35 miljoner kr. Kapitalinsatsen
har således tredubblats på ca 25 år. Anmärkningsvärt
är den stora ökningen i anläggningskostnaderna under
depressionstiden, ca 22 miljoner kr. I detta belopp
ingår emellertid anläggningskostnaderna för de 7
nytillkomna privata gasverken med ca 3,3 miljoner kr.
Med den ökade förbrukningen och omsättningen
förbilligades gasen i allt flera städer, men kriget
medförde även här, såsom framgår av tabellen, en synnerligen
menlig inverkan. Med innevarande år har som känt
gaspriset i våra ledande gasverksstäder nedgått till
12 öre/kbm, men i flertalet städer ligger det ännu över
allmänna prisläget. .
Gasverkens inflytande på vårt lands
bränsleförsörjning belyser nedanstående sammandrag (tabell 4).
1901 1909 1916 1923
Gasverkens
kolförbrukning ........Ton 157 108 239 450 333 900 297 200
Kolimporten......> i _ 4 084 050 ■2 533 500 3 333 600
D:o , värde
av-rund. tal......Kr _ 56-106 109-10 6 96-10 6
Gaskol i % av kolimport % — 5,8 13,2 8,9
Kokstillverkning . . . Ton 78 000 121400 182,100 174 SOO
Koksimport......» 1 _ 257 000 1 296 200 548 000
D:o , värde,
av-rund. tal......Kr _ 4,8-10® 49-106 22-106
Kokstillverkning i jo av import.......% - 47,2 14,0 32,0
Tjärtillverkning .... Ton 6 800 10 650 16140 14 000
Ammoniak, svavelsyrad & kaust.......y 1000 1,700 2 300 2 400
1 Importen av kol och koks ej specificerad.
Av importerade kolmängden användes mindre än
10 % i medeltal för gastillverkning. Förutom vid
gasverken tillverkas koks även vid inhemska koksverk.
Landets behov av koks täckes endast till ringa del med
inhemsk tillverkning. Gasverkens andel i
koksförsörjningen har under senare år hållit sig omkring V3-del
av koksimporten.
Vid stenkolens förkoksning i stordrift utvinnes ett
mångtal värdefulla biprodukter, varav även vårt land
har stort behov och därför måste importera. Om landets
koksbehov framställdes vid inhemska gas- eller
koksverk, skulle vinsten på dessa biprodukter komma oss
själva i stället tillgodo. Efterfrågan på dessa
biprodukter är i allmänhet mycket stor i allmänna
världshandeln och är för närvarande värdet av dem så högt, att
koksen säljes billigare än stenkol, medan under vanliga
förhållanden koksprisen ligga ca 40 % över kolp risen.
Förra året framhöll en framstående engelsk
politiker, att direkt förbränning av stenkol är rovdrift och
ett nationalekonomiskt slöseri, enär alla i bituminösa
stenkol bundna kolväten förbrinna eller gå bort i rök
och sot i stället för att i förädlad form komma
nationen och mänskligheten tillgodo och samtidigt utvinna
ett rökfritt bränsle.
Ej för ofta åberopas den kände tyske
vetenskapsmannen dr Aufhaüsers uttalande, att förbränning av
fasta och flytande bränslen bliver fullständig i
samma mån, som man på genaste väg förvandlar bränslet
till brännbar gas och därmed utvinner största
hushållning med bränslet. (Forts.)
Kraftigare bensin. Med anledning av
tidningsmeddelanden om en tysk uppfinning att framställa
flytande kol, som skulle ersätta bensin och olja,
upplyser Badische Anilin- und Sodafabrik, enligt ett
TT-telegram, att dessa meddelanden äro fullständigt
vilseledande, och hänvisar till en tidigare dementi. Det
rör sig i verkligheten om framställning av ett nytt
ämne, som i små mängder tillsättes bensin och
åstadkommer, att högre kompressioner i motorer möjliggöras
och därmed ett bättre utnyttjande av bränslet uppnås.
Försöken med det nya ämnet pågå ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
