Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
359
beväxta. Särdeles nedanför de större häl]arne är marken
full av stenrösen. Höjderna gå mest i norr och söder.
Hällebergsarten är omkring Kroppa kyrka rödaktig
och gråspräcklig fältspat, Där ovanför, eller norrom
börjar hällen att bli liksom litet mera sammanträngd,
finrandig och blek rödaktig; återigen bortåt Edsberg
eller runt om sjön, av den grövre fältspaten. Den södra
delen av socknen hyser samma grövre fältspat. Dock
emellan Storfors och Hättilshammaren tyckes hällen
ändra sig till mörkare art, ehuru ej tillfälle var att
närmare utröna det.
Skogsväxten i Kroppa socken är överallt så
besynnerligt frodig och snarväxt, att det är förundransvärt.
Men dock i övrigt har skogen, innan Storforsegendomen
kom i privata händer, blivit så illa vårdad, att timmer
och storvirke ej på nära håll står att erhålla. Man
brukar här den skogshushållning, att då någon trakt
skall fällas till kolning hugges glatt neder hela
trakten; men förefaller därpå något vackert trädämne,
lämnas det orört, tillika med något smått buskage där
omkring, till skydd för trädet.
Höjder äro tvänne märkvärdiga, som taga vid % mil
norr om Hä.llelelfshammaren, vilka sträcka mest N.
och S. — Den västra höjden följer Östersjöns östra
strand efter, men den östra ligger jämnsides med den
förra och är ansenligt större, vidsträcktare, längre och
även mycket högre, samt är ävenledes märkvärdig för
en hysande malmtrakt. Emellan båda dessa höjder är
en något flackländig dal, varuti äro belägna åtskilliga
brukstorp, under Storfors bruk, nämligen Spaden, Olof
Gustafsson, tillförene Olof Skräddares kallad,
Stalldrängs eller nu Jon Janssons, samt längre i norr, rätt
emellan höjderna torpet Erasmus eller nu s. k. Hans
B asmussons torp.
Östra höjdens malmtrakt, belägen i högsta kullen,
och äro där följande arbeten gjorda.
1. Olof Skräddares grava längst i söder anlagd på
sin egen malmgång, och är avsänkt till vid pass 4
famnars djup. Olof Skräddare har i förra seklet arbetat
den, och sedan gått därifrån, men sedan har Olof
Skräddare återtagit clen ren, men ej funnit något på bottnen.
Dock. sonr malmstrecket verkligen står i östra väggen
av gruvan till ett par alnars avstånd, samt synes i dess
förra fält, så är troligt, att skräddaren stuckit miste
med den grova synålen, och torde hända att han träffat
någon körtel, som amuserat honom. Emellertid är väl
malmen nog arm ännu, men däremot allenast i
dag-hällen stående.
Bergarten är svartkornig, och korsådror med fältspat
och grovt hornblände visa sig däri.
Plan: Om man äntligen skulle vilja forcera detta
malmstreck, så vore bäst att taga. sänkningen ren och
ifrån dess botten gå med ett tvärslag åt öster till att
taga rätta malmstrecket igen, på 5 å 6 alnars höjd.
Dock torde vara rådligast att dröja med detta tills bättre
upplysningar kunna erhållas.
2. Stora Dränkan, så kallad därför att en piga där
störtat in och gjort av med sig. Ligger från den förra
82 steg åt nordost och även på, en särskild malmgång,
som synes vara jämnsidig med den förra på 25 à 30
alnars avstånd.
I södra fältet är den djup till 18 à 20 famnar, emedan
där skall ha varit slaggång av tre trädlängder. I norra
fältet är clen ett stycke bortåt avsänkt till ett par
famnars djup. Malmen har sett väl ut, men skilt sig till
sin art ifrån Olof Skräddares gruva, varemot bergarten
varit enahanda. Dock skylles gruvan fore, att hava på
djupet tappat sin malm, varom jag innan jag lämnar
socknen vill utlåta mig.
Hela gruvan stod öde, och synes ännu huru man velat
continuera norra fältet, men gått miste om linjen,
emedan man hållit sig för mycket i väster. Emellan Olof
Skräddares gång och den uti Stora Dränkan synes litet
av en liten skärpning, som är bruten där emellan, att
ännu en annan malmgång där lärer vara till finnande.
(Forts.)
Standardiseringens framsteg i U. S. A.
Sedan Förenta staternas handelsminister Hoover år
1921 upprättat Division of Simplifiecl Practice, som
sorterar under handelsdepartementet, ha stora framsteg
gjorts i strävandena att få bort ödslande och slöseri
inom handel och industri, särskilt genom att minska
det onödigt stora antal olika stilar, typer och mönster
för diverse varor för allmänt bruk, meddelar
Svensk-amerikanska nyhetsbyrån. På dylika åtgärder har
handelsdepartementet hittills utgivit endast 100 000 doll.
om året, vilket emellertid beräknas ha lett till
besparingar av sammanlagt över 600 miljoner dollars årligen.
Under ifrågavarande byrås första verksamhetsår
lyckades den endast förvärva ett fåtal industriers
samverkan. Men under 1924 följde mer än 150
industrigrupper byråns direktiv.
Som prov på de resultat byrån under sin
hittillsvarande verksamhet lyrckats åstadkomma, må nämnas, att
antalet olika slag glaserat golvtegel minskats från 66
till 5, grovputsat tegel från 39 till 1. finputsat från
36 till 1, vanligt tegel från 44 till 1, gallerverk av
metall från 125 till 24, håltegel från 36 till 19,
metallutrustning till tvättrum och toaletter från 1 114
till 72, varmvattensapparater (behållare) från 120 till
14, apparater för centralvärme från 130 till 13,
sängfiltar från 78 till 12, soffresårer och madrasser från
78 till 4, hotellporslin från 700 till 160.
Ovanstående utgör blott några få exempel. Speciellt
framträdande är förenklingen och standardiseringen av
artiklar, som begagnas inom byggnadsindustrin, något
som a.nty’der nödvändigheten av att reducera
kostnaderna inom denna industri.
Handelsdepartementet håller före, att dylika
förenklingar komma att nedbringa bl. a. lager samt
produktions- och försäljningskostnader samt å andra sidan
bidraga till ökad omsättning, jämn arbetstillgång, bättre
kvalitet hos produkterna och vinst över lag.
Teknikens varningar.
Ur senaste rapporter från yrkesinspektörerna ang.
svårare olycksfall i arbete.
Under kantning i en cirkelsåg med
rörligt matarbord hade vid ett tillfälle sju st. 1" brädor
lagts ovanpå varandra, Klyvkniven, vars höjd var 180
mm, nådde följaktligen icke igenom. Höjden från
bordet till sågklingans översta del var 190 mm. När
brädorna hade kantats på ena sidan, omkastades rörelsen
på matarbordet till återgång. Den översta brädan
fattades då av klingan och kastades tillbaka mot arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
