- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
401

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan fcr Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Tekniker förbund.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m.
minnehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 50 STOCKHOLM DEN 16 DECEMBER 1925

Innehåll. Ind. Norden: Haagkonferensen 1925. Revision av konventionen ang. industriellt rättsskydd. Av generaldir. E. O. J.
Björklund. — En fotografisk typsättmaskin. Av ligt. — Roterande elektriska snöplogar. —- Metallografiska institutet 1921 — 1925. —
Teknisk översikt. — Köreniugsunderrättelser. — Notiser. — Sv. tids kr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K. patent- och
registreringsverket. — Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan
förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden

Haagkonferensen 192 5.

Revision av konventionen angående industriellt rättsskydd.

Av generaldirektör E. O. J. Björklund.

Den. 8 oktober och den 6 november 1925 bilda två
märkesdagar i clen internationella unionens för skydd
av den industriella äganderätten historia. De utgöra
begynnelse- och slutdagarna för den femte
internationella konferensen för revision av den vid konferensen
i Paris år 1883 antagna, i Brüssel och Washington
reviderade konventionen i ämnet. Mellan denna konferens
och den närmast därförut hållna, i Washington, ligger
en tidrymd av fjorton år. Det fruktansvärda
världskriget, som slog i spillror hela den internationella
sammanlevnaden, sträckte självfallet sina förödande
verkningar även till nu ifrågavarande område. Och när så
äntligen krigets blodiga dag nalkades sitt slut, då såg
nian med glacl förhoppning mot den nya dag, som skulle
skänka fredens välsignelse åt en sargad värld. Att detta
hopp gäckades, är allom bekant. Väl hade kanonernas
åska tystnat, men alltjämt vilade krigets förbannelse
över världen.

Under alla dessa svåra år var emellertid den
internationella byrån i Bern oavlåtligt verksam, därmed
bevarande en om också skör tråd mellan unionsstaterna.
På initiativ av nämnda byrå och genom dess
förmedling vidtogos provisoriska åtgärder för att åtminstone
i någon mån böta de djupa revor, som kriget
åstadkommit. Att sammankalla en allmän, alla unionsstaterna
omfattande konferens var, under rådande förhållanden,
icke att tänka på. Åren gingo, och så förspordes
ryktesvis, att en konferens var avsedd att hållas i Haag
under något av åren 1923 och 1924. Vid en kongress
i Berlin våren 1923 träffade jag den internationella
byråns direktör, prof. Röthlisberger, som förklarade,
att tiden icke ännu var mogen. Först på hösten 1924
kom ett officiöst meddelande om clen tilltänkta
konferensens hållande i Haag hösten 1925, och i början av
detta år ingick den officiella inbjudningen från den
nederländska regeringen.

Så var då det stora steget taget, glädjande icke minst
ur den synpunkten, att vederbörande ansett en sådan
förbättring i den politiska atmosfären hava inträtt, att
man vågade, med förhoppning om ett. kordialt och
fruktbärande samarbete, kalla samman representanter för
all världens regeringar till ett gemensamt möte. Det är
därför jag betecknat den 8 oktober 1925 såsom en
märkesdag, och jag kan livligt betyga, att den därvid
knutna förhoppningen blev på ett glänsande sätt
infriad av konferensen.

Angående de resultat, som uppnåddes viel
konferensen och för vilka jag i det följande skall närmare
redogöra., må redan nu såsom ett allmänt omdöme sägas,
att, även om de icke kunna betecknas såsom något
storverk, de dock enligt min mening måste anses mycket
tillfredsställande.

*



De förberedande arbetena till konferensen hade
omhänderhafts av byrån i Bern och clen nederländska
pa-tentmyndighetén. "Det förslag, som därvid framställts
och som jag i det följande benämner Bernförslaget,
innebar så till vida en förändrad uppställning av
bestämmelserna i konventionen, att de f. n. under
rubriken »Slutprotokoll» upptagna stadgandena inarbetats i
den egentliga texten. Denna anordning, som givetvis
ur formell synpunkt innebär en förbättring, blev även
av konferensen godkänd.

Vad anginge i övrigt i Bernförslaget upptagna
ändringar i konventionens bestämmelser framhölls till en
början i allmänhet, hurusom den långa tidrymd, som
förflutit sedan senaste konferensen, och den av kriget
föranledda omstörtningen icke minst på det ekonomiska
området framkallat krav och önskningar i fråga om
det industriella rättsskyddet i en omfattning som aldrig
tillförene. Det hade emellertid ansetts nödvändigt att
sovra det sålunda föreliggande materialet. I syfte att
uppnå en ny utvecklingsetapp för unionen måste man
à priori inrikta sig på möjligheten att vinna enhällighet
bland de trettiotvå unionsstaternas delegerade. Därför
vore det nödvändigt att redan från början avskilja allt,
som syntes ägnat att allvarligen äventyra detta
primära mål.

Bland frågor, som sålunda redan från början
avskiljts, märktes frågan om analoga bestämmelser
rörande varaktigheten av patent, som sökts under
priori-tetstiden, om sammanförande i en patentansökning av
flera tidigare ansökningar med prioritet för cle särskilda
delarna från olika dagar, om en personlig
föranvändar-1’ätt för den, som använt ett varumärke före dess
registrering av annan, om konsularjurisdiktion, om tvisters
hänskjütande till internationell domstol. Med skärpa
vände man sig mot den framkomna tanken, att själva
principen för clen nuvarande konventionen eller
unions-medborgarnes likställande mecl landets egna, invånare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free