Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flygtekniska konferensen.
I Stockholm den 4 februari 1926. Anordnad av Ingenjörsvetenskapsakademin.
Referat av föredragen och kontentan av diskussionerna.
I. Moderna aerodynamiska laboratorier och deras betydelse för flygtekniken.
Föredrag av fil. doktor I. Malmer
Den synnerligen kraftiga utveckling flygtekniken
undergått under flygkonstens numera något mer än
20-åriga tillvaro kan följas efter tre utvecklingslinjer:
förbättring av flygplanets aerodynamiska egenskaper,
konstruktionsdetaljernas utveckling mot ökad
ändamålsenlighet och säkerhet samt flygmotorns utveckling mot
ökad effekt, större lätthet och ökad driftssäkerhet. Att
siffermässigt ange de tre utvecklingslinjernas relativa
betydelse för de uppnådda resultaten är naturligtvis ej
möjligt. Den ökade kännedomen om de aerodynamiska
förutsättningarna för flygplanets funktion i olika
hänseenden kan dock sägas hava haft en fundamental
betydelse för hela den flygtekniska utvecklingen såväl
beträffande flygplanens prestationsförmåga som
beträffande flygningens säkerhet. Av den teoretiska
aerodynamiken kan flygtekniken ej få något
väsentligt stöd. Den vidgade kännedomen om luftkrafternas
natur och storlek har därför måst vinnas uteslutande
med experimentella undersökningar. Bästa metoden har
visat sig vara luftkrafternas undersökning på modeller,
utsatta för en konstgjord luftström i vindkanaler eller
vindtunnlar. De i dylika aerodynamiska laboratorier
erhållna värdena på luftkrafternas storlek vid olika
inom flygtekniken använda kroppsformer såsom vingar,
flygkroppar m. m. ha visat sig mycket nöjaktigt
stämma med de på flygplan i full skala uppmätta. Man kan
sålunda vid de aerodynamiska laboratorierna på ett
snabbt, relativt billigt och på fullkomligt ofarligt sätt
göra jämförande mätningar på olika kroppsformer,
exempelvis olika vingprofiler, och sedan för flygteknisk
användning utvälja den, som vid laboratorieförsöken
visat sig gynnsammast. En mångfald med flygningen
samhörande problem kunna på detta sätt underkastas
systematiska undersökningar, exempelvis olika
faktorers inverkan på flygplanets stabilitet m. m.
Föredragshållaren demonstrerade med
skioptikonbilder ett antal olika modernare aerodynamiska
laboratorier av skilda system, varav bl. a. framgick, vilken
betydelse de aerodynamiska laboratorierna tillmätas i alla
länder, som vilja vidmakthålla en självständig
flygteknisk utveckling inom resp. länder. Engelska staten har
vid sina försöksanstalter ej mindre än 9 vindtunnlar,
dylika finnas dessutom vid flera engelska universitet,
varjämte de flesta större flygplansindustrier ha egna
vindtunnlar. Frankrike, som i Eiffels laboratorium ägt
ett av de främsta i världen, har för ett par år sedan
anlagt ett nytt, som är det största i världen. En luftström
om 3 m diameter och en hastighet av upptill 80 m per
sekund kan där åstadkommas medelst en motor om
1 000 hkr. Det tyska aerodynamiska laboratoriet i
Göttingen, som är särskilt ägnat för forcerad drift,
sysselsatte under kriget 50 man. Aerodynamiska laboratorier
finnas i utom nu nämnda länder i Holland, Belgien,
Österrike, Italien, Ryssland, Amerika. Spanien m fl.
Genom exempel demonstrerade föredragshållaren med
skioptikonbilder en del av de i laboratorierna
uppnådda resultatens betydelse för den flygtekniska
utvecklingen. Av grundläggande betydelse har varit
vingprofilernas utveckling mot ökad bärkraft och
minskat motstånd. Många tusental av vingprofiler hava
undersökts i laboratorier. Som en illustration till den
förbättring av flygplanets kvalité, som genom dylika
laboratorieundersökningar möjliggjorts, kan tjäna den
jämförelse, att medan det äldsta Blériot-monoplanet
med en 25 hkr motor uppnådde en hastighet av omkring
70 km i timmen, har i dagarna med en 30 hkr motor en
hastighet av 160 km i timmen uppnåtts. För att med
Blériot-monoplanet uppnå denna hastighet hade behövts
en ca 300 hkrs motor, vilken då ej fått väga mer än
den tidigare använda 30 hkrs motorn. De
aerodynamiska laboratorieresultaten hava haft en stor betydelse
för kännedomen om luftkrafternas fördelning över
vingens yta vid olika manövrer och därmed för frågan
om flygplanets hållfasthetsberäkning och stabilitet.
Flera andra exempel på laboratorieförsökens betydelse
demonstrerades.
Det är naturligtvis ogrundat att tro, att den
flygtekniska utvecklingen nu nått målet. Säkerligen
befinner den sig ännu blott vid sin början. Den
aerodynamiska forskningen har ännu stora uppgifter att fylla.
Varje självständig nykonstruktion kräver ingående och
omfattande aerodynamiska undersökningar. För att en
självständig flygteknik och flygindustri skall kunna
utveckla sig i vårt land är därför inrättandet av ett
aerodynamiskt laboratorium oundgängligen nödvändigt.
Diskussion.
Kanslirådet C. Carlberg var fullt på det klara med
att ett aerodynamiskt laboratorium borde komma till
stånd, men ansåg att det icke borde ske på så sätt, att
anslaget till den praktiska flygningen beskures.
Ingenjörsvetenskapsakademin borde vända sig till
undervisningens målsman i regeringen och söka få ett särskilt
anslag till laboratoriet. Går utvecklingen i
fortsättningen i samma tempo som hittills, får den svenska
lufttrafiken snart råd att skaffa sig både laboratorier och
annat.
Överste K. A. B. Amundson underströk behovet av
ett aerodynamiskt laboratorium. Flygvapnet skall sätta
upp två verkstäder och måste där anställa ett tiotal
ingenjörer. För dessa behövs ett laboratorium, men
statsmakterna ha icke ansett sig kunna lämna något anslag
för ändamålet.
Professor E. Hubendick framhöll, att det även
behövdes höjdprovrum för studier av motorn och dess
funktion under växlande atmosfäriska tryck.
Överdirektör A. Wallén fann ett aerodynamiskt
laboratorium nödvändigt även för undersökningar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0054.html
