Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
205
De hål (klyftor) i murverk, som förorsakas av
blixtslag och som alltid förekomma, då blixten springer
över från en på ena sidan av muren befintlig god
ledare till en sådan, som är belägen på murens andra
sida, äro alltid kraterformade och betydligt större på
den ena sidan (utträdet) än på den andra sidan
(inträdet). Vid ingångssidan äro de blott några få
centimeter stora, vid utgångsstället ofta tio gånger så stora
eller mera.
En genom blixten åstadkommen spjälkning av
murverket går direkt uppifrån och ned eller också från
metall till metall. Trappliknande remnor i murverk
böra därför aldrig anses såsom blixtvägar, utan som
tecken till att muren har dålig grund och har satt sig.
Murverkets sönderklyftning genom blixten går i regel
till eller från ställen, där metall, såsom haspar,
skruvar, förankringar o. d. infogats i detsamma.
På murar av naturlig sten, i synnerhet sandsten,
Tysk kampanj mot den svenska
tändstickstrusten.
En av de viktigaste orsakerna till den
svensk-amerikanska tändstickstrustens stora framgång i sina
strävanden att uppnå privatmonopol i Tyskland är,
framhåller förre tyske statsministern dr Südekum i en
inlaga till Berl. Tageblatt — refererad i Sv. D. —
den splittring och brist på ,samarbete, som råder
bland de tyska tändsticksfabrikerna. Om de tyska
fabrikerna endast för ett år sedan kunde ha enat sig
om prisavtal och produktionsinskränkning och gjort
front mot ruinerande prissänkningar, skulle det aldrig
ha gått så långt, att industrin, såsom nu är fallet,
måst anropa regering och riksdag om hjälp för att ej
den sista resten av denna industrigren skall duka under.
Berliner Tageblatt, som — erinrar Sv. D. — i
likhet med en del andra tyska pressorgan för en ivrig
kampanj mot den svenska trusten, framhåller, att läget
för närvarande är sådant, att många av de ännu
återstående tyska tändsticksfabrikerna, vilka sitta hårdast
i klämma, göra rena panikförsäljningar och kasta ut
varan på marknaden långt under
tillverkningskostnaderna för att få in så mycket pengar, att de kunna
hålla sig flytande under väntan på regeringens
ingripande. Härmed arbeta de dock — skriver tidningen —
endast i händerna på den utländska trusten, som
målmedvetet utnyttjat en systematisk
prissänkningspolitik för att strypa de tyska fabrikerna. Den enda
åtgärd, som ännu kan rädda de återstående tyska
fabrikerna, är ett statsingripande, anser tidningen, som
till-lägger att frågan för övrigt kommit i det läget att
den berör hela allmänheten. Ty när den
svensk-amerikanska trusten borteliminerat all konkurrens, kan den
befaras komma att driva en hänsynslös prispolitik på
den tyska marknaden, såsom fallet varit i andra
länder. Trustens driftsomkostnader i Tyskland torde icke
vara mindre än de tidigare tyska fabrikerna
sammanslagna omkostnader, och kännare av förhållandena
anse dem till och med vara större. De nuvarande
försäljningspriserna äro därför ej något uttryck för
trastens omkostnader och det göres till och med gällande
att trusten ur sina kassor måste tillskjuta betydande
belopp, vilka förskott sedermera, när målet är nått,
torde komma att hemtagas med ränta på ränta.
visar sig på av blixten träffade ställen stundom en
förgasning av stenen till följd av dennas smältning,
ävensom en svärtning, i synnerhet på sådana ställen, där
järndelar infogats. På fuktigt murverk med stora ytor,
täta fogar och utan järndelar glider blixten ofta av
utan att göra skada.
Blixten sliter stundom spikar, haspar o. d. ur
murverket. Det förmår icke den starkaste storm.
Enligt en tysk statistik över 736 åskslag, träffades
263 gånger skorstenshuvuden.
Eörf. giver företräde åt »hård» taktäckning, men
om av någon orsak »mjuk» taktäckning måste
användas, borde åskledaren förläggas i ett hörn »inuti»
skorstenen. Härmed skulle vinnas dels skydd för
antändning av halmtak, dels att faran för skorstenens
sprängning bleve ett minimum, ty alla blixtar, som
helt avledas av åskledaren, förorsaka ingen
luftförträngning. Hgt.
Fabrik i Arboga för hårda verktygsmetaller.
Inom den närmaste tiden kommer att i Arboga
igångsättas en helt ny industri, vilken väntas komma
att få stor betydelse över hela världen. Den
grundar sig på en av överingenjör Robert Kolb från
Berlin gjord uppfinning, för vilken bildats ett
svenskt bolag, Ab. Kraftmetall, under medverkan av
tyskt kapital. Aktiekapitalet skall utgöra lägst 50 000
kr och högst 150 000 kr. Till bolagsstyrelsens
ordförande har utsetts bergsingenjör Assar Grönwall i
Stockholm och till verkst. direktör övering. Kolb.
Styrelsen har sitt säte i Arboga.
Bolaget har för sin verksamhet inköpt Ab. Alos i
likvidation fastigheter i Arboga. Man ämnar
framställa hårda verktygs- och konstruktionsmetaller,
järnlegeringar och särskilt hårt slipmaterial. Slipmaterialet
kommer att erhålla en hårdhet, som uppgives närma
sig diamantens. Den nyuppfunna hårdmetallen
beräknas komma till mångsidig användning, särskilt vid
bearbetning av hårda bergarter och hårda
konstruktionsmaterial inom maskinindustrin. Även för
tråddrageri-erna väntas hårdmetallerna bli av stor betydelse. Det
nya materialet uppgives bibehålla sina fysiska
egenskaper upp till närmare 3 000° C.
Den förvärvade fabriksbs^ggnaden har undergått
fullständig ombyggnad för inrättande av
verktygsfabrik för specialverktyg samt elektrokemisk fabrik.
Vid sidan om den nya industrin kommer att fortsättas
framställning av ferro-legeringar.
Omkring 50 arbetare erhålla sysselsättning vid
fabrikerna.
Tekniska museet har som gåva fått mottaga e 11
helt pappersbruk, nämligen Ösjöfors i
Rumskulla i Småland, byggt på 1770-talet och med
inventarier och maskiner i sitt ursprungliga skick,
meddelar T. T. Bruket, som f. n. huvudsakligen
tillverkar gråpapper och bokbinderipapp, kommer att
nedlägga driften i höst och ägaren, Hellefors-Brusafors
ab., har till Tekniska museet donerat såväl
byggnader som alla däri inrymda maskiner, apparater och
inventarier. — Ind. Norden torde återkomma till detta
märkliga förvärv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
