Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 222
värdet pei’ arbetare bekräftar det kända sakförhållandet,
att de modernaste tekniska hjälpmedlen endast kunna
komma till full användning vid drift i stor skala, och
att en specialiserad massproduktion ökar denna
möjlighet. Ser man till huru de faktiska förhållandena
utvecklat sig i detta hänseende inom svensk
verkstadsindustri, torde man med stöd av ett flertal utlåtanden, som
ingivits till Tull- och traktatkommitten frå,n
industrierna själva, kunna våga påståendet, att densamma i stort
sett ej ägt eller äger samma möjlighet att ekonomiskt
tillgodogöra sig tekniska och arbetsorganisatoriska
framsteg som de ledande maskinindustriländerna.
Icke ens våra efter svenska förhållanden
specialiserade storföretag anse sig, med undantag kanske för de
ledande inom separators- och kullagerindustrin och
möjligen någon annan tillverkningsgren, kunna avstå från
att framställa ett otal skilda typer av varje maskin. En
verkstad, som nått så långt i specialisering, att deri
exempelvis endast tillverkar råoljemotorer, lär dock i
allmänhet föra i marknaden 50 à 75 st. olika slag av
denna maskin. Givetvis måste ock i flertalet fall
skillnaden endast bestå i olika monteringar och andra
detaljförändringar, de väsentliga maskindelarna torde
blott tillverkas i ett mindre antal typer och
dimensioner.
Belysande för tillverkningens splittring inom vår
verkstadsindustri äro de uppgifter, som erhållits från
en av landets största mångsysslande verkstäder. Där
tillverkades 98 olika slag av motorer, ca 40 olika slag
av lokomobiler, ca 100 olika slag av arbetsmaskiner och
8 olika slag av tröskverk. Olikheterna bestodo i flertalet
fall även här i olika storlekar och ej i skilda
maskinkonstruktioner, men svagheten i vår verkstadsindustri
framträder icke förty bjärt inför sådana siffror, då
man tager i betraktande, att ifrågavarande företag
anses vara ett efter svenska förhållanden modernt skött.
En ingenjör vid verkstaden belyser innebörden av
siffrorna med anmärkningen, att verkstaden exempelvis
icke kunde »lägga upp» en större tillverkning än 15 à
20 svarvar per år, medan konkurrerande tyska och
amerikanska verkstäder, som specialiserat sin svarvtill-
verkning, lade upp något hundratal eller flera. Den
svenska verkstaden förmådde sålunda icke fullständigt
utnyttja specialmaskiner, fixturer och specialverktyg,
under det att de utländska tillvaratogo deras fulla
kapacitet.
Man skulle kunna angiva flera orsaker till nämnda
splittring i tillverkningshänseende, såsom höga
råvaru-och regikostnader, varigenom avsättningsmöjligheterna
bli mindre, så att industrins utveckling fördröjes, den
relativt sena tidpunkten för vårt deltagande i
konkurrensen på världsmarknaden, det solidariska tullskyddet,
nationalekonomiskt och privatekonomiskt planlös
företagsamhet osv, men vi måste avstå från att här ingå
på desamma. I detta sammanhang må endast erinras om
att deras verkan att dels medföra en begränsning av i
synnerhet den internationella marknaden, dels befordra
mångsyssleriet inom verkstäderna och dels locka till
Fig. 8. Ab. Karlstads mekaniska verkstad, Karlstad & Kristinehamn. Montagehallen i verkstaden i Karlstad; till
höger synes en under montage varande cellulosatorkmaskin. — Grundl. 1860 i Karlstad av fabrikören G. A. Andersson.
Bolaget bildades 1873. Ar 1893 övertogs, till en början på arrende, Kristinehamns mek. verkstad. Tillverkar bl. a.
apparat- och maskinutrustningar för pappersbruk, sulfit- och sulfatfabriker samt träsliperier. Kristinehamnsverkstaden
har som specialité bl. a. tillverkning av vattenturbiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
