Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dtgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppflnnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN HORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 19 STOCKHOLM DEN 11 MAJ 1927
Innehåll. Ind. Norden: Aluminiums användning inom den kemiska industrin. Ref. av H. W. — Några av de senaste svenska
patenten (anordn. å Nordströms torktorn, ljussignaler vid dagsljus, smörjanordn. vid axellager, stabbläggningsapparat, förlängbart
vagnunderrede). Av ing. Chr. Sylwan. — Etern, statsegendom i USA? — Klinkern som beläggning för den moderna gångbanan. —
Sammanslutningstendenser inom den kemiska industrin i olika länder. —■ Svenska arkitektsegrar. —■ Litteratur. — Föreningsmeddelanden. —
Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av
källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Aluminiums användning inom den kemiska industrin.
Väl förtjänt att uppmärksammas är aluminiums stora
användbarhet för kemiska ändamål. Denna beror dels
på dess ringa specifika vikt, dels på dess
motståndskraft mot en hel del frätande kemikalier. Den senare
egenskapen sammanhänger med metallens renhetsgrad,
vilken år från år förbättrats. Den korrodering, som
beror på i metallen inneslutet silicium, kan upphävas
genom lämplig värmebehandling, varigenom silicium
överföres i fast lösning. Där det i första rummet
kommer an på mekanisk motståndskraft, lämpa sig de
olika aluiminiumlegeringarna bäst, under det att den
rena metallen i allmänhet passar bättre, då
motståndskraft mot korrosion är det viktigaste.
Inom vattnets teknologi spelar aluminium stor roll,
mindre dock för ledningsrör än för behållare.
Naturligt vatten angriper metallen desto mindre, ju mindre
klorider det innehåller och ju rikare på karbonat det
är. Karbonaterna, liksom nitraterna och sulfaterna,
gynna oxidhinnans förtätning. Dessa fördelar hava
utnyttjats exempelvis inom anstalter för gyttje- eller
stålbad.
Inom syraindustrin intager aluminium ett
framstående rum genom sin motståndskraft mot salpetersyra,
Utom metallens renhetsgrad är syrans koncentration
av betydelse; i värme och även vid vanlig temperatur
angripa 60—70-procentiga lösningar starkare än mera
utspädd eller vattenfattigare syra. Vid framställningen
av salpetersyra äro av aluminium framställda kyl- och
hävertrör, läger- och transportbehållare, väg- och
tryckkärl, nitrerpannor m. m. nästan oersättliga. För
svavelsyra och halogenvätesyror är aluminium icke
användbart; däremot angripes det icke av gasformig
svavelsyrlighet, även om denna är fuktig, under det
att vattenlösningar av denna syra verka frätande.
Kaustikt natron och alkalikarbonaitlösningar
upplösa aluminium; dock förhindras inverkan av
karbo-natlösningar av varje koncentration genom ringa
tillsatser av vattenglas. Bikarbonat angriper icke.
Kalium-klorat torkas med fördel i aluminiumpannor;
kalium-kromatlösningar angripa icke, och lika litet
alkali-nitrater, till och med vid temperaturer, som ligga
avsevärt över deras smältpunkt. Även ammoniakindustrin
utnyttjar metallen till kärl och rörledningar för
upphettning av ammoniaklösningar eller för intill 300°
varma ammoniakluftblandningar samt till
transportbehållare. Lika gynnsamma utlåtanden föreligga om
aluminiums användbarhet för
svavelammoniumlösnin-gar. Svavel angriper icke vare sig vid smält- eller
koktemperatur.
Även inom explosivindustrin har aluminium fått
stor användning, t. ex. vid framställning av
nitroglycerin och nitrocellulosa, Knallkvicksilver angriper,
liksom alla kvicksilversalter, men blyazid och trizinat
inverka icke alls, och sprängkapslar med dessa
initial-tändare framställas numera knappast av något annat
än aluminium.
För koks- och lysgasindustrin är det att märka, att
kall råtjära och även fenolhaltig urtjära icke angripa
aluminium. I fenoldestillationsapparater har man
kunnat ersätta sådana delar, som hittills gjorts av silver,
med aluminium. I England gör man gaslyktorna av
lättmetall, då järn trots målning icke kan skyddas
mot rost. Mineraloljor, smörjoljor, transformatoroljor,
fotogen, bensin, ceresin och montanvax angripa icke
metallen och bli icke utsatta för sådan slambildning,
som är vanlig i järn- eller kopparkärl.
I fett- och oljeindustrin värderas aluminium särskilt
som material för destillationsapparater, enär i sådana
behandlade oljor icke mörkna med tiden.
Mjölktrans-portkärl av aluminium användas sedan årtionden.
Glycerin angriper icke. Inom bivaxindustrin användas
smältpannor av aluminium, emedan produktens färg
icke förändras i sådana.
Jäsningsindustrin har sedan länge använt fat av alla
slag av ifrågavarande metall för vin-, öl- och
sprit-behandling. Även ättiksyra av alla koncentrationer
angriper praktiskt taget icke i köld; i värme verkar
utspädd ättiksyra något, koncentrerad syra knappast
upplösande. Goda erfarenheter har man vidare gjort,
med etjdeter, med formaldehyd (som exporteras i
Al–behållare), med furfurol och fettsyror. I
fruktsaft-och konservindustrin har aluminium fått vidsträckt
användning till kokpannor, passermaskiner, trummor
m. m.
Färgämnesindustrin begagnar sig av aluminium på
många sätt. Vid litoponetillverkningen föredrages
exempelvis aluminiumtorkpannor, emedan i dem färgen
förblir rent vit. Beständigheten gent emot kromater
och mot ett stort antal lösningsmedel för konstgjorda
och naturliga färgämnen, såsom alkohol, ättiksyra etc,
har redan omnämnts.
Härmed ha naturligtvis icke alla områden berörts,
på vilka aluminium med framgång funnit användning.
Säkerligen skall det i framtiden utnyttjas även för
andra ändamål, för vilka det hittills icke prövats.
(Enl. en uppsats av H. Röhrig i Chemiker-Zeitung.)
H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
