- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
215

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



inrättat ett privilegiesystem till förmån för brevbärare
•och postiljoner, som studenterna alls icke få konkurrera
med. Han talar visserligen om en kurs för
postassistenter, som skall igångsättas, om regeringen ger sitt bifall
därtill, och till vilken studenter skulle äga tillträde,
men han meddelar samtidigt, att assistentgraden är
starkt överbefolkad. Det kommer alltså att dröja, och
endast några få komma att mottagas. När den tiden
.kommer, har kanske herr Orne hunnit fullända sitt
system, så att de till postexpeditörer befordrade
brevbärarna och postiljonerna genom verkets försorg satts
i tillfälle att avlägga något slags förenklad
studentexamen, liksom de nu fått en i hög grad förenklad
realskoleexamen. Postmannen protestera och förklara,
att herr Örnes experiment med underkvalificerad
arbetskraft bottnar i en undervärdering av postarbetet,
men de lära väl knappast kunna åstadkomma någon
förändring. — Juristbanan är överfull. Vid mötet i
Stockholm den 15 februari meddelade
diskussions-inledaren, att en nyexaminerad juris kandidat får vara
glad, om han i ett ämbetsverk lyckas få en
halvdags-tjänst med en lön av 170 kr i månaden. Vid
domstolarna är det överfullt, och advokatyrket är
överbefolkat. — Som bekant har ett fåtal studenter i år
lyckats komma in vid Stockholms poliskår. I Göteborg
har man varje år bland 250—300 sökande brukat
utvälja 15—18, vilka få anställning som extra
konstaplar. Förra året kunde man på grund av minskat
anslag endast anställa fem. Bland de sökande voro
åtskilliga studenter, några t. o. m. juris kandidater.
Brandkåren rekryteras numera med tvångsavskedacle
militärer, så att även denna bana är stängd för
studenter och realskoliter.

Situationen inom läkaryrket anses vara mycket
allvarlig. Kåren kommer enligt docenten Pernians
beräkningar under vart och ett av de närmast följande åren
att ökas med omkring 100 man. (Avgången genom
dödsfall inom kåren har fråndragits.) Man förutser
inom en snar framtid ett läkarproletariat. Den växande
gruppen av uselt eller alls icke avlönade assistentläkare
utgör redan en början till ett sådant.

Starkast beroende av konjunkturernas växlingar äro
väl ingenjörer och kontorister. Enligt uppgifter i
Teknisk tidskrift, årg. 1924, 1925 och 1926, råder för
närvarande stor överproduktion av ingenjörer. Svårast voro
förhållandena 1922—23. En obetydlig förbättring har
inträtt.1 Från Tekniska högskolan utexaminerades t. ex.
1917 87 elever, 1922 149, 1923 144 och 1924 131. Vid
Chalmers tekniska institut har ökningen varit mindre.
1920 utexaminerades 78 elever och 1923 86. Dock
synas de från Tekniska högskolan utexaminerade
ingenjörerna ha haft lättare att få anställning än
chalme-risterna. Av dem bland de förra, som äro i åldern 30—
35 år, voro 1920 endast 3,8 proc. arbetslösa, 1923 hade
antalet stigit till 12,8 proc. För dem, som voro under
30 år voro motsvarande siffror 6 och 17 proc. För
chalmeristerna ställer sig saken på följande sätt. Av de

1920 utexaminerade ha cirka 36 proc. emigrerat och
cirka 40 proc. voro arbetslösa. Endast 24 proc. hade
alltså lyckats få anställning inom landet. Årgången

1921 hade 30 proc. emigranter, 45 proc. arbetslösa och
25 proc. inom landet anställda. För årgången 1922 äro
motsvarande siffror 44, 52 och endast 4 proc. anställda
inom landet. För 1923 38 proc. emigranter, 45 proc.
arbetslösa och 17 proc. anställda inom landet. Lönerna

1 Vilket även framhållits nti en nyligen i dagspressen synlig
intervju med Sv. teknologfören:s sekreterare, byråchefen Fröman.

Bed. av I. N.

ha efter hand pressats ner, så att cle yngre ingenjörerna
nu ha ungefär samma löner som kroppsarbetarna.

Svårast ha som bekant kontoristerna det ställt. Bland
dem råder för närvarande verklig nöd. I stora massor
gå de arbetslösa, och de, som fått anställning, få nöja
sig med en lön, som varierar mellan 90 och 150 kr
per månad. De ha alltså redan pressats ner till en nivå
under kroppsarbetarna. De ha dock bakom sig en ganska
dyrbar utbildningstid, t. ex. realskoleexamen + tvåårig
handelskurs eller studentexamen + ettårig handelskurs.

Läget är, som en av talarna på det förut nämnda
juristmötet i Stockholm yttrade, ohyggligt och
beklämmande. Medelklassen har redan börjat
proletär is era s.» —

#

Till hr Cederschiölds uppgifter och härledningar är
att anmärka beträffande arbetslösheten bland
ingenjörerna, att någon utpräglad åtskillnad mellan de från
Tekniska högskolan i Stockholm utexaminerade och
dem från Chalmers tekniska institutet i Göteborg i
själva verket icke torde förefinnas. De av förf.
demonstrerade siffrorna äro tvivelsutan på sin höjd
tillfällighetsvärden; man kan f. ö. undra över auktoriteten
hos denna statistik, då man vet svårigheten att nå
individerna till något större flertal. En viss belysning
gav för ett par tre år sedan en uppgift i Teknisk
tidskrift — från ett föredrag i Svenska
teknologföreningen — att t. o. m. inom väg- och vattenbyggnadsfacket,
där Chalmersska institutet först under de senare
årtiondena meddelat högskoleutbildning, de från Stockholm
utexaminerade vid besättandet av kommunala platser
lönt skarp konkurrens från Göteborgsteknologerna.
Arbetslösheten bland ingenjörerna är, när allt kommer
omkring, ganska oberoende av skolutbildningen. Det är
den individuella, i praktiken ådagalagda dugligheten,
som i längden förblir sin egen platsförmedlare eller
arbetsgivare. Red. av I. N.

Reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrin.

Kommerskollegium tillkännagiver, att kollegium
kommer att utdela ett antal reseunderstöd åt
verkmästare och förmän inom industrin för studieresor såväl
inom som utom landet samt för genomgående av kurs
eller skola inom yrket.

Ansökningar om reseunderstöd skola vara till
kollegium inkomna senast den 31 juli 1927. Ansökning, i
vilken sökandens yrke och adress böra vara
fullständigt angivna, skall innehålla: uppgift om ändamålet
med studierna, sättet för studiernas bedrivande, den
tid, resan är avsedd att omfatta, samt i vilket land och
å vilka platser studierna skola bedrivas. Vid
ansökningen skola fogas åldersintyg, betyg över åtnjuten
skol-och yrkesundervisning samt intyg utvisande sökandens
insikter inom yrket och anställningar såsom
verkmästare eller förman eller, där intyg om anställning
ej kan företes, övriga arbetsbetyg jämte intyg från
sammanslutning av verkmästare eller förmän om
medlemskap av densamma. Sökande, som önskar resa
utomlands, bör om möjligt förete intyg," att han är förtrogen
med språket i det land eller de länder, han ämnar
besöka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free