- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
224

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

Lentz-sjömaskinerna.

Den 19 juni företogs prov- och leveranstur vid
Göteborg med Grängesbergsbolagets ångare »Abisko», som
fått sin trippelångmaskin på ca 1 000 ind. hkr
ombyggd till ventilmaskin enligt Lindholmens system. Vid
ombyggnaden har såväl högtrycks- som
medeltrycks-cylindern försetts med ventilreglering, varjämte
överhettare och matarvatenförvärmare insatts. Samtliga
dessa delar ha levererats av Ab. Lindholmen—Motala,
under det att insättningen utförts vid Götaverken.

Vid provturen, som utsträckts över större delen av
dagen, företogos synnerligen ingående prov med det nya
maskineriet, som — skriver Göteb. Handelstidn. •— på
ett glänsande sätt visade sig uppfylla de förväntningar
man hyst ifråga om bränsleekonomi och
manöverförmåga. Rederiets representant, ingenjör Lundbohm,
uttryckte också sin stora belåtenhet med prestationerna
och hoppades att maskineriet även framdeles skulle
lämna lika goda resultat. Efter avslutandet av proven
avgick fartyget direkt till Narvik för att intaga malmlast.

Denna ventilmaskininstallation är den tredje, som på
senare tid utförts i Sverige. De föregående äro ångarna
»Italia» (ex »Turbinia») och »August Leffler».
Dessutom har svenska ångaren »Inga» tidigare vid utländsk
verkstad fått ventilreglering installerad. F. n. äro
kon-trakterade tvenne Lentzmaskiner för de f. d. norska
ångarna »Etna» och »Erato», som inköpts till Sverige
och äro under ombyggnad vid Eriksberg.

Vaporackumulator i Berlins elektricitetsverk.

Uppfinnaren av vaporackumulatorn dr Joh. Ruths,
höll den 2 juli föredrag om sitt system vid Verband
Deutscher Elektrotechniker’s årsmöte i Kiel.

Han framhöll, att elektricitetsverken efter kriget
fått en ojämnare och mindre ekonomisk belastning och
att ett rationellt system för upptagande av kortvariga
spetsbelastningar därföre vore av synnerlig vikt.
Vaporackumulatorn erbjuder stora fördelar för
upptagande av sådana spetsar och har visat sig billigare i
drift och anläggning än andra tillfälliga kraftkällor.

I föredraget omnämndes att det svenska systemet är
på väg att vinna terräng i tyska elektricitetsverk.
Sålunda har ett stort projekt utarbetats av
Siemens-Schuckert och A. E. G. på begäran av och i samarbete
med Berlins stads elektricitetsverk. Kraftcentralen i
Charlottenburg skall utvidgas med 3 turbiner, vardera
om 20 000 hkr, och en Ruths-ackumulatoranläggning,
bestående av 24 behållare på 290 kbm med en
sammanlagd kapacitet på ca 110 kilowattimmar. Även ett
annat förslag med dr Ruths ackumulatorer föreligger.
Totalkostnaden för denna väldiga utbyggnad av Berlins
kraftcentral uppgår till endast 135 mark pr kilowatt,
vilket "anses exceptionellt billigt.

I Sverige finnas redan två kommunala
elektricitetsverk utrustade med dr Ruths ackumulatorer, nämligen
Malmö och Halmstads. Erfarenheterna vid dessa ha
varit alltigenom goda.

Tredygns-flygmaskiner Den holländske ingenjören
Fokker, som konstruerat Byrds och Maitlands
flygmaskiner, lär f. n. hava under byggnad aeroplan, vilka
kunna hålla sig uppe i luften 72 timmar i sträck. För
vems räkning konstruktionen sker, meddelas ej. Med en
dylik maskin skulle man vara i stånd att flyga direkt
från San Francisco till Tokio.

Notiskrönika.

Lärlings- och yrkesskolorna. Skolöverstyrelsen har
förordnat fil. mag. G. Chambert att under tre år vara rektor
vid Katrineholms stads lärlings- och yrkesskolor och civiling.
E. Lindström att under tre år vara rektor vid Katrineholms
städs verkstadsskolor.

—• Skolöverstyrelsen har vidare förordnat ing. G. L. Melander
att fr. o. m. 1 juli 1927 tills vidare t. o. m. 30 juni 1930 vara
rektor vid Borås stads skolor för yrkesundervisning.

Furstlig verkstadspraktik. Prins Bertil, kronprinsens
tredje son, praktiserar f. n. vid Thulinverken i Landskrona
för att sätta sig in i motorers konstruktion, tillverkning och
skötsel.

Ny verkst. direktör vid Kohlswa. Till verkst. direktör och
disponent vid Kohlswa Järnverks ab. har utsetts disp. A. Verner
Carlsson. Till ledamot av styrelsen efter bruksägaren Kr. Huldt
har valts kommerserådet G. Dillner. Hr Huldt, som sedan 1922
varit bolagets verkst. dir., har sålt sina aktier i företaget och
helt lämnat detsamma. Disp. Carlsson anställdes vid Kohlswa
som stålgjuteriingenjör 1912 och blev övering. och suppleant i
bolagets styrelse år 1918. Den 1 juli 1922 tillträdde han posten
som disp. vid Kohlswa.

Vedmåttens meterisering1. Från och med den 1 juli i år
har den nya förordningen trätt i kraft, enligt vilken ved skall
säljas enligt fastställda mått. Den osågade veden skall hålla
i längd 1 meter eller 75 cm och uppsågas i 25 cm långa
vedträn. Varje säck skall innehålla 1 hektoliter ved, dvs den
kvantitet vedträn som kan uppläggas i en ram med 50 cm
fyrkant.

Proportionen mellan motor- och hästfordon vid
Göteborg framgår till viss grad av resultatet av den i oktober i
fjol i samband med de s. k. rikstrafikräkningarna företagna
trafikräkningen i staden. Med hjälp av trafikräkningar under
olika veckor på året har en siffra för medel dygnstrafiken
erhållits. På Backavägen vid stadens gräns beräknas denna för
totala antalet fordon till 1 463, därav 153 hästfordon och 6S1
motorfordon, Gamlestadsvägen hade 744 fordon, därav 72
hästfordon och 423 motorfordon, Partillevägen 1 089 fordon, därav
50 häst- och 676 motorfordon, Boråsvägen 427, därav 38
häst-och 298 motorfordon, Mölndalsvägen 1 881, därav 130
häst-och 1 111 motorfordon, Toltorpsvägen 1 003, därav 26
häst-och 405 motorfordon, samt slutligen Särövägen 1 634, därav
484 hästfordon (det höga antalet beroende på en tillfällig
transport av lera) samt 628 motorfordon.

Kunze-Knorrbromsen har nu införts vid Statens
järnvägars hela vagnpark enligt den uppgjorda planen. Utom denna
ämnar man taga itu med ytterligare 300 godsvagnar, vilka nu
endast ha en genomgående tryckluftsledning. I runt tal har
S. J. nedlagt ca 17,7 milj. kr. för införandet av
Kunze-Knorr-systemet.

Intet statslån till Katrineholm—Köpingbanan.
Regeringen har avslagit Järnvägsaktiebolaget
Katrineholm—Köpings framställning om ett statslån av 2 310 000 kr till den av
bolaget planerade järnvägen mellan Köping och Katrineholm.

Flygtrafiken Malmö—Göteborg. Från Göteborg till
Malmö har under juni månad med flygtrafik befordrats 64
passagerare med 588 kg resgods, 164 kg gods och 21 kg post.
Från Malmö ha befordrats 45 passagerare och 20 kg gods.
Av de planerade 54 turerna har ingen behövts inställas.
Vidare ha 20 rundflygningar med sammanlagt 140 passagerare
företagits.

Svenska ingenjörer till Leningrad för kraftanläggning.

Ab. Vattenbyggnadsbyrån har nyligen på uppdrag av Swirstroi
(byggnadsstyrelsen för kraftverk i Swir) sänt tre ingenjörer
till Leningrad för några veckors konsultationsarbete i samband
med fastställandet av byggnadsplanerna för Leningrads
vattenkraftanläggning II, vilken skall byggas i floden Swir.
Stadens vattenkraftanläggning I är som bekant det under år 1926
igångsatta stora verket om 80 000 hkr i floden Volhov mellan
sjöarna limen och Ladoga, vid vars utförande likaledes
Vattenbyggnadsbyrån konsulterades för vissa frågor.

Kraftverket II planeras för ca 120 000 hkr vid 11 m fallhöjd.
Swir utgör Onegas avlopp till Ladoga, mellan vilka sjöar
totalfallet är 30 m. Onegas areal är nära dubbelt så stor som
Vänerns, och tillrinningsområdet vid sjöutloppet ca 50 % större
än vid Vänerns utlopp. Vattentillgången är därför riklig och
av naturen relativt jämn, men kan genom en planerad framtida
reglerigsdamm vid sjöutloppet ytterligare förbättras.

Namnbyte. Med anledning av turkiska republikens
president Mustafa Kemåls besök i staden har Konstantinopel bytt
namn och kommer i framtiden att heta Kemalie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free