Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
de voro de norska delegerade skiljaktiga oeh ansågo, att
även en lokal överlåtelse skulle kunna registreras.
Därest ett mönster, som åtnjuter konstverksskydd,
registreras enligt mönsterlagen, skola de båda skydden
bestå vid sidan av varandra.
De norska delegerade ansågo, att den inskränkning
i konstverksskyddet, som i detta fall enligt clen norska
mönsterlagen inträdde, borde bibehållas.
Möjlighet till s. k. paketregistrering borde finnas.
I Norge hava två kommittéförslag till mönsterlag
avgivits; i det första var paketregistrering upptagen,
men på grund av det motstånd, bestämmelsen därom
väckte i stortinget vid behandlingen av frågan om
antagande av en mönsterlag, uteslöts densamma i det
andra förslaget, som avgavs sedan nämnda fråga
fallit i stortinget, och blev ej upptagen i 1910 års norska
mönsterlag. De norska delegerade ansågo sig vid dessa
förhållanden icke kunna biträda beslutet om
paketregistrering.
Paketregistrering innebär rätt att i en registrering
sammanföra flere mönster, enligt beslutet å
konferensen högst 50, och borde härmed förenas en minskning
av avgifterna, så att dessa pr mönster räknat bliva
lägre än eljest. Ett sådant sammanförande av flere
mönster i en registrering borde dock icke tillåtas för
längre tid än tre år.
Grunden till paketregistrering ligger i säregna
förhållanden inom vissa industrigrenar, såsom t. ex.
tapet-industrien och vissa grenar av textilindustrien. Här
måste industriidkaren med korta mellanrum skaffa sig
ett nytt rikhaltigt lager av mönster, varav dock
måhända endast ett fåtal vinner den köpande
allmänhetens gillande och de övriga bli värdelösa. Då dessa
förhållanden icke kunna på förhand bedömas, måste
industriidkaren, för att tillförsäkra sig erforderligt
skydd, söka registrering för alla mönstren. Det måste
då för honom vara av stor betydelse att kunna mot en
låg avgift få alla mönstren under första tiden
registrerade för att sedan låta skyddet endast för de värdefulla
mönstren fortleva. (Slut, i Bästa nr.)
Kritiska punkter vid kroppsarbetet.
Vid snabbt insättande, intensivt kroppsarbete
uppträder efter kort tid en starkt märkbar andnöd, ofta
förenad med känsla av obehag. Om cirkulations- och
andningsorganen äro goda, försvinner detta kritiska
tillstånd tämligen snart, och sedan kan arbetet, om det
icke är allt för ansträngande, fortsättas lång tid utan
besvär. Förklaringen till denna företeelse lämnas
entydigt av ämnesomsättningsförsöket. Syreförbrukning,
koldioxidavskiljning och respirationsvolym stiga genast
efter arbetets början mycket snabbt. Medan
syreförbrukningen mycket snart inställer sig på en konstant
höjd, stiga respirationsvolym och koldioxidavgivande
ännu en stund, för att sedan sänka sig till en jämn
nivå. För denna påfallande primära stegring av
respirationsvolym och koldioxidavgivande äro tvenne
faktorer ansvariga. Andning och blodcirkulation kunna icke
genast inställa sig i jämnhöjd med det arbete, som
skall utföras; till följd härav avskiljes clen bildade
koldioxiden icke i tillräcklig grad, så att det kommer
till retention av kolsyra. Vidare leder varje
kroppsarbete till ett ößat avgivande av mjölksyra ur
musklerna till blodet. Vid icke alltför hårt arbete inställer
sig då mjölksyrekoncentrationen i blodet på en högre,
men konstant nivå. Till följd av denna ökning av
mjölksyran utdrives en del av den svagare kolsyran ur
sitt bikarbonat. Jämte clen genom retentionen ökade
kolsyrespänningen uppträder därför en ökad
vätejon-koncentration i blodet, vilket åstadkommer en
kraftig förstärkning i andningsretningen. Andningen
blir åter lugn först när överskottet på koldioxid
avskiljts genom lungorna i sådan mån, att åter en
jämförelsevis normal vätejonkoncentration inträtt. I
clen nu följande fasen av jämnt arbete kan jämvikt
inställa sig mellan syreupptagande, koldioxidavgivande
och vätejonkoncentration hos blodet. En förutsättning
är endast, att nedbyggnads- och
uppbyggnadsprocesserna i cle arbetande musklerna kunna fullständigt hålla
varandra i jämvikt. Men det är endast möjligt, om
syretillgången i musklerna är tillräcklig.
Arbetsprestationen får således icke vara för stor, på det att
syre-upptagandet må fullständigt täcka syrebehovet.
På annat sätt och mycket egendomligt ligga
förhållandena vid maximalt ansträngt arbete, sådant som man
kan iakttaga vid nästan alla idrottsliga ansträngningar.
Vid kapplöpning, kappkörning och isynnerhet vid
kapprock! inträder efter l1/^—2 minuter en s. k. död
punkt. Under häftig andnöd, känsla av beklämning och
mer eller mindre uttalade muskelsmärtor inträder ett
tillstånd av starkt obehag, så att man tror sig vara vid
slutet av sin förmåga. Andningen är flämtande,
oregelbunden. påskyndad till det 4—6-dubbla; pulsen jagar
med en hastighet av 200 slag eller mera i minuten, och
blodtrycket är maximalt. Hela det psykiska
förhållandet är förändrat. Om det oaktat, under uppbjudande
av all viljekraft, arbetet fortsattes med oförminskad
intensitet, så försvinna under ymnig svettning ofta i
ett slag alla obehagliga förnimmelser. Andningen blir
lugn, puls och blodtryck sjunka. Det inträder ett
stadium av relativt välbefinnande, under vilket arbetet
med större framgång än nyss kan fortsättas en längre
tid. Idrottsmannen har fått sin »andra ancla» eller, som
engelsmännen säga, »second wind».
Varpå bero dessa egendomliga fenomen? Den »döda
punkten» beror på, att fordringar ställas på
organismen på arbete inom kort tid, vilka denna vid arbetets
början icke är vuxen. Ämnesomsättningen stiger så
snabbt, att den i den »döda punkten» icke vidare kan
stegras genom ventilationen. Ty ventilationsbeloppet,
vilket beror på lungornas fattningsförmåga,
vitalkapaciteten, har nått sitt maximum. Dessutom är den ännu
otillräcklig, så att mycket kolsyra kvarhålles. Den
starka syrningen av blodet åstadkommer så häftig
and-ningsretning, att andningen på grund av för stark
på-skyndning avflackas och blir högst oekonomisk. Därtill
kommer, att vitalkapaciteten på höjden av andnöd
avtager betydligt och andningsmusklernas kraft sjunker.
Då syreupptagandet är otillräckligt, lider därav
mjölksyrans förbränning och dess syntes till glykogen i
musklerna. Härigenom uppträda häftiga trötthets
fenomen. Den uttröttade kroppen måste därför för arbetets
uträttande tillgripa andra hjälpmuskler, vilka
emellertid på grund av olämpligt läge förbruka mycket mera
energi, så att hela arbetsförloppet blir orationellt.
På höjden av denna »döda punkt», som i varje
avseende betyder en utomordentlig belastning av hela
organismen, kommer nu hos arbetsdugliga individer en reg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
