Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
lagret 13 på kopparcylindern 12. För att ytterligare
förbättra denna förbindelse kan kvicksilvret utsättas
för ett övertryck, t. ex. genom att man anbringar en
fjäder- eller viktbelastad kolv eller genom att förse
behållaren 16 med ett uppskjutande rör, vilket hålles
fyllt med kvicksilver för att åstadkomma det
erforderliga hydrostatiska trycket.
Vid konstruktionen enligt fig. 4 består
likrik-tareorganet av en spiral eller skruv 23 av koppartråd,
på vars yta framställts ett lager av kopparoxidul.
Trådspiralen är anbragt kring en cylindrisk kropp 24
av isolerande material och nedsänkt i kvicksilver 17
uti en metallbehållare 16. Koppartrådens ändar äro
ledande förbundna med en gemensam ledning 24, som
passerar ut genom en isolerande bussning 25 i
behållarens vägg. Denna ledning bildar apparatens ena pol,
medan dess andra bildas av en ledning 26. som är
förbunden med metallbehållaren.
Kvicksilvret i behållaren kan, på samma sätt som
ovan beskrivits i samband med den i fig. 3 visade
apparaten, utsättas för ett lämpligt övertryck för att
erhålla en bättre ledande förbindelse mellan
kvicksilvret och kopparoxidullagret på kopparspiralen.
Vid den i fig. 5 visade konstruktionen består
likrik-tareorganet av ett flertal kopparrör 27, på vilkas
yttersidor framställts lager av kopparoxidul. Rören äro
placerade i vertikal ställning i en behållare 28, i det
att rörens övre och nedre ändar äro inpassade i
motsvarande öppningar i övre och nedre mellanväggar 29
och 30 resp., vilka dela behållarens inre i tre
avdelningar. Denna konstruktion har sålunda en viss likhet
med en ångkondensor. Den mellersta avdelningen
mellan mellanväggarna är fylld med kvicksilver, som
omgiver rören och står i ledande förbindelse med
koppar-uxidullagren på dessa. Rören äro ledande förbundna
med varandra medelst en ledning 31. som passerar ut
genom en isolerande bussning 32 i behållarens ena
vägg ovanför mellanväggen 29. Denna ledning bildar
apparatens ena pol, medan dess andra pol bildas av
en ledning 33, som är ledande förbunden med
metall-behållaren 28.
Ett lämpligt kylmedium, t. ex. luft eller olja,
inledes i behållarens 28 nedersta avdelning 34 genom
ett tilloppsrör 35, får sedan passera uppåt genom det
inre av rören 27 upp till den översta avdelningen 36
och lämnar slutligen denna avdelning genom ett
avloppsrör 37.
På samma sätt som vid de i fig. 3 och 4 visade
konstruktionerna kan även här kvicksilvret, som
befinner sig i kontakt med kopparoxidullagren på rören
27, utsättas för ett lämpligt övertryck. Ett sådant
tryck åstadkommer ej blott en god kontakt med
kopparoxidullagren, utan gör det även möjligt att reglera
kontakttrycket mellan oxidullagren och den metalliska
kopparen i rören efter önskan.
Av det anförda framgår sålunda — säger Peter —
att uppfinningen gör det möjligt att avsevärt öka
kontaktytan mellan den metalliska kopparen och
koppar-oxidulen, i ändamål att öka likriktareapparatens
strömledningsförmåga, medan å andra sidan det
värme, som alstras under likriktarens. drift och som i
praktiken visat sig inverka mycket störande på den
ernådda likriktareverkan, kan avledas på effektivt
sätt. Vidare möjliggör uppfinningen att erhålla en
bättre elektrisk förbindelse med kopparoxidullagret
och på samma gång att på enkelt och praktiskt sätt
åstadkomma och reglera det nödvändiga
kontakttrycket mellan detta lager och metallen.
Patent är uttaget i Sverige av The Westinghouse
Brake & Saxby Signal Co. Ltd, London.
K. Nn.
Alumeteringsmetoden till skydd mot höga temperaturer.
Mycket ofta utsättas järndelar under kortare eller
längre tid för påverkan av förbränningsgaser vid
temperaturer, som mer eller mindre snabbt medföra järnets
förbränning. Tills för några år sedan har man måst
åtnöja sig med detta faktum, då det ej fanns någon
möjlighet att skydda järnet mot förbränning, eller använde
man keramiska ämnen, vilka naturligtvis besutto
egenskaper, som i inånga fall icke voro önskvärda.
Omkring år 1913 började inom tekniken mer och
mer framträda strävanden att skydda järnet mot
förbränning medelst överdrag av värmebeständiga
metaller, då vid denna tid behovet att erhålla ett skydd mot
höga temperaturer började göra sig i särskilt hög grad
gällande.
I första hand föreslogs för detta ändamål aluminium
av den anledning, att det visat sig, att den på
aluminium bildade aluminiumoxiden hade en så tät form, att
den underliggande metallen nästan obegränsat
skyddades mot vidare oxidation. Vidare ingår
aluminiumlege-ringar med järn, vilka legeringar hava samma goda
egenskaper, som aluminium självt, om halten av
aluminium i legeringen uppgår till minst 10 %.
På detta område hava General Electric Company i
Amerika ocli firman Krupp i Essén arbetat. Enligt
deras metoder behandlas de föremål, som skola skyddas,
med aluminiumpulver jämte svårsmälta andra ämnen
och ett såsom flussmedel tjänande salt under
upphettning till mycket hög temperatur. Till följd av
glödgningen sintrar aluminiet in i järnet och det bildas en
legering, som tål mycket höga temperaturer.
Denna metod har emellertid vissa nackdelar, vilka i
viss mån inskränka dess användningsområde. Å ena
sidan kunna gjutjärnsdelar ej behandlas på detta sätt, å
andra sidan är metodens utförbarhet bunden vid
ugnens storlek. Till skillnad från denna metod använder
sig Metallisator A.-G. i Altona av den Schoopska
me-tallsprutmetoden, vilken metod fått namnet
»alumeteringsmetoden».
Ett påsprutat aluminiumöverdrag är något poröst,
varigenom vid höga temperaturer oxideringen av
aluminium blir kraftigare än som är önskvärt. För att
undanröja denna olägenhet, överdragas de metalliserade föremålen
efteråt med en massa, som har egenskapen att vid den
första glödgningen förhindra en för stark oxidering.
Samtidigt tjänar denna massa som flussmedel för att
åstadkomma, att överdraget vid den första
upphettningen sammansintrar eller sammansmälter så mycket, att
ett homogent aluminiumöverdrag uppstår.
Glödgas föremålen tillräckligt starkt, så bildas även
en legering mellan den metall, som skall skyddas, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
